Nej, du får inga extra semesterdagar bara för att du fyller 60. Semesterlagen ger arbetstagaren minst 25 betalda semesterdagar per år oavsett ålder, och den gör ingen skillnad på 30, 50 eller 60 år. Fler dagar vid en viss ålder är i så fall en förmån i kollektivavtalet, och de vanligaste avtalen höjer antalet redan vid 40 och 50 år, inte vid 60.
Missuppfattningen är vanlig, kanske för att andra åldersgränser i arbetslivet, som riktålder för pension, dyker upp ungefär samtidigt. Här går vi igenom vad semesterlagen faktiskt säger, vilka kollektivavtal som ger fler semesterdagar och vid vilken ålder, samt hur du själv tar reda på vad som gäller på just din arbetsplats.
Vad säger semesterlagen om rätt till betalda semesterdagar och semesterlön?
Semesterlagen (1977:480) är tydlig: varje anställd har rätt till minst 25 semesterdagar per semesterår, och rätten gäller lika oavsett hur gammal du är. Minst fyra veckor av dessa ska normalt läggas ut som en sammanhängande semester under perioden juni-augusti, om du och arbetsgivaren inte kommit överens om något annat. Semesterlön betalas ut för de dagar du faktiskt har tjänat in, och hur stor den blir regleras i både lagen och ditt kollektivavtal.
Det finns ett undantag som ofta missförstås som en åldersregel, men som egentligen handlar om anställningstid: börjar du en anställning efter den 31 augusti ett visst år, har du bara rätt till fem semesterdagar under resten av det året. Nästa fulla semesterår gäller sedan de vanliga 25 dagarna, oavsett din ålder.
Eftersom semesterlagen är en så kallad skyddslag går den inte att avtala bort till din nackdel, bara till din fördel. Det är just den möjligheten till förbättring som gör att kollektivavtalen kan ge fler dagar, men aldrig färre.
Varför tror många att man får fler semesterdagar vid 60?
Idén om extra semester vid 60 verkar bygga på en sammanblandning med de åldersgränser som faktiskt finns i kollektivavtal, fast förlagda till fel ålder. I många av de största avtalen trappas semestern upp i två steg: en höjning vid 40 år och ytterligare en vid 50 år. Efter det tillkommer inget mer baserat på ålder, varken vid 55, 60 eller 65.
Vissa förväxlar också semesterfrågan med riktåldern för pension, som också justeras med jämna mellanrum och ofta diskuteras i samma veva som livet efter 60. De två sakerna styrs av helt olika regelverk och har inget samband.
Vilka bestämmelser i kollektivavtalen ger fler semesterdagar, och vid vilken ålder?
Det korta svaret är: ja, många anställda har rätt till fler än lagens 25 dagar, men höjningen sker vid 40 och 50 år, inte vid 60. Så här ser det ut i några av de vanligaste avtalen:
- Kommun och region (SKR-avtalet): 25 semesterdagar som grund, 31 dagar från och med det år du fyller 40, och 32 dagar från och med det år du fyller 50.
- Vårdbolag med Sobonaavtal: samma trappning som SKR-avtalet, 31 dagar vid 40 år och 32 dagar vid 50 år.
- Vårdföretagarna, bransch E, F och G (vård, omsorg, behandling, äldreomsorg och personlig assistans): samma modell med 31 respektive 32 dagar vid 40 och 50 år.
- Svenska kyrkan: 27 semesterdagar till och med det år du fyller 39, 31 dagar från 40 år och 32 dagar från 50 år.
Gemensamt för alla dessa avtal är att 32 dagar är taket. Ingen av dem lägger till fler dagar när du senare fyller 60. Har du ett annat kollektivavtal än de som listas här kan detaljerna skilja sig något, men principen med trappsteg vid 40 och 50 år är utbredd i svenskt arbetsliv.
Gäller andra regler för semesterdagar vid deltid?
Nej, samma trappa gäller oavsett sysselsättningsgrad. Kollektivavtalet ger anställda rätt till samma antal semesterdagar oavsett om du jobbar deltid eller heltid, semesterdagar vid deltid räknas alltså i dagar, inte i timmar. Det som däremot blir lägre är semesterlönen, eftersom den beräknas utifrån din faktiska sysselsättningsgrad och inkomst under intjänandeåret.
Så kan du räkna ut antalet semesterdagar: intjänandeår och semesterår
För att förstå varför antalet dagar ibland känns rörigt hjälper det att skilja på två begrepp. Intjänandeåret är perioden du arbetar in din semester, enligt semesterlagen 1 april till 31 mars året därpå. Semesteråret är perioden du sedan tar ut de intjänade dagarna, och det följer normalt direkt efter intjänandeåret.
Har du kollektivavtal med kommun, region, Sobona eller Svenska kyrkan gäller i stället kalenderår, 1 januari till 31 december, som både intjänandeår och semesterår. Skillnaden spelar mindre roll för hur många dagar du totalt har rätt till, men den påverkar när på året en ny anställning eller frånvaro slår igenom på antalet dagar.
Frånvaro som sjukdom, föräldraledighet eller studieledighet kan i vissa fall räknas som semesterlönegrundande, vilket innebär att du redan tjänat in fulla semesterdagar trots att du inte jobbat. Är du osäker på om din egen frånvaro räknas dit är det något du kan fråga facket eller din arbetsgivare om direkt.
Hur många semesterdagar får man spara, och hur länge?
Har du fler än 20 betalda semesterdagar ett år kan du spara de överskjutande dagarna till senare år, och de sparade dagarna ska tas ut inom fem år. Kommun, region, Sobona och Svenska kyrkan tillåter att man sparar upp till 30 dagar totalt, medan Vårdföretagarnas bransch E och F sätter taket vid 25 sparade dagar.
Sparade semesterdagar, semesterersättning och förskottssemester: vad är skillnaden?
Slutar du en anställning innan du hunnit ta ut semester du redan tjänat in har du i stället rätt till semesterersättning, en klumpsumma som motsvarar den semesterlön du annars hade fått. Har du en tidsbegränsad anställning kortare än tre månader tjänar du inte in semesterdagar alls, utan får semesterersättning löpande, ofta 12 procent av lönen om inget annat avtalats.
Förskottssemester är motsatsen: din arbetsgivare betalar ut semesterlön för dagar du ännu inte tjänat in, till exempel om du är nyanställd och vill ta ut semester samma sommar. Blir din anställning kortare än fem år efter det kan du i vissa fall bli skyldig att betala tillbaka delar av förskottssemestern. Den som räknar med att förlora inkomst under en period utan lön, till exempel vid obetald semester, gör klokt i att se över sin ekonomiska buffert i god tid.
Är du osäker på vad som gäller? Fråga facket, om du är medlem, eller arbetsgivaren där du arbetar
Eftersom svaret varierar mellan avtal är det bästa sättet att få ett säkert besked att kontrollera vilket kollektivavtal din arbetsgivare omfattas av. Fråga din chef eller HR-avdelning vilket avtal som gäller, eller hör av dig till ditt fackförbund om du är medlem. De har alltid den senaste avtalstexten och kan räkna ut exakt hur många dagar du har rätt till utifrån din ålder och anställningstid.
Är du osäker på om din arbetsplats saknar kollektivavtal helt gäller semesterlagens 25 dagar som golv, oavsett vad arbetsgivaren i övrigt erbjuder. En del arbetsgivare utan kollektivavtal väljer ändå att ge fler dagar frivilligt, men då är det ett anställningsavtal snarare än en lagstadgad rättighet, vilket är värt att ha koll på om du byter jobb eller förhandlar villkor. Samma logik gäller för andra anställningsförmåner, som tjänstepension, där det ofta är kollektivavtalet snarare än lagen som avgör vad du faktiskt får.
