Tjänstepension är en löneförmån som din arbetsgivare betalar in till din pension vid sidan av lönen. Den utgör cirka en fjärdedel av en genomsnittlig pensionärs totala inkomst och är ofta avgörande för hur stor pension du får. Så fungerar tjänstepension i grunden och så funkar det rent praktiskt vid utbetalning. Den här guiden förklarar vad tjänstepension är, vem som har den, hur de fyra största kollektivavtalsområdena (ITP, SAF-LO, AKAP-KR och PA 16 / PA16) fungerar, vad du själv kan välja, hur återbetalningsskydd påverkar och vad du gör om du saknar tjänstepension. Du får också veta vad ingår i tjänstepension i form av skydd och vad som händer om du har ingen tjänstepension från jobbet.
Vad är tjänstepension?
Tjänstepension är en del av din lönehelhet — det är pengar arbetsgivaren betalar in till din pension utöver den allmänna pensionen. Tjänstepension är även känt som avtalspension när den är reglerad i kollektivavtal. Tillsammans med allmän pension (inkomstpension och premiepension) från staten och eget sparande utgör tjänstepensionen den tredje grundpelaren i det svenska pensionssystemet.
Tjänstepension är arbetsgivarens andel av din framtida pension
Arbetsgivaren betalar in en premie som typiskt motsvarar 4,5 till 6 procent av lönen upp till ett visst tak, och 30–31,5 procent på lön över det. Säger vi 4,5 - 6 procent som spann är det vad de flesta privata och offentliga avtal landar inom. Pengarna placeras i en försäkring som förvaltas av ett pensionsbolag fram till pensionsdagen. Tjänstepension är en löneförmån som arbetsgivaren betalar in över lång tid, ofta i 40 år. Av en typisk lön på 35 000 kr per månad betalas mellan 18 900 kr och 25 200 kr per år in till tjänstepensionen, vilket Konsumenternas Försäkringsbyrå har räknat fram. Så här fungerar tjänstepension i kort: arbetsgivaren betalar premier, försäkringsbolaget förvaltar, du tar ut den senare.
Så stor del av pensionen är tjänstepensionen
För en genomsnittlig pensionär utgör tjänstepensionen ungefär en fjärdedel av den samlade pensionen. Den allmänna pensionen står för drygt hälften och eget sparande tar resten. För högavlönade utan tjänstepension blir andelen från staten lägre — taket på pensionsgrundande inkomst gör att den allmänna pensionen “tappar” vid hög lön, vilket gör tjänstepensionens roll ännu viktigare.
Vem har tjänstepension?
Cirka 90 procent av alla anställda har tjänstepension. Om din arbetsgivare har kollektivavtal är det nästan garanterat — kollektivavtalet reglerar pensionen automatiskt. Saknas kollektivavtal kan du ändå ha en individuell tjänstepension, men du behöver kontrollera detta själv.
Kollektivavtal garanterar tjänstepension
Konsumenternas Försäkringsbyrå formulerar det rakt: “Om din arbetsgivare har kollektivavtal har du alltid tjänstepension.” Kollektivavtalad tjänstepension regleras mellan arbetsmarknadens parter och inkluderar både premieinbetalning, valmöjligheter och regelverk för utbetalning. Att vara anställd på ett företag med kollektivavtal är därmed ofta värt mer än enbart lön — pensionsförmånen är substantiell.
Individuell tjänstepension utan kollektivavtal
På arbetsplatser utan kollektivavtal kan arbetsgivaren ändå erbjuda en individuell tjänstepension. Det är ett avtal mellan arbetsgivaren och den anställde. Innehållet varierar — vissa företag erbjuder generösa premieinbetalning, andra inget alls. Fackförbundet Unionen rekommenderar att alla utan kollektivavtal kontrollerar vilken pension som ingår i anställningsavtalet.
Om du saknar tjänstepension helt
Om du saknar tjänstepension från din arbetsgivare behöver du själv ta ansvar för det som annars hade kommit från avtalspensionen. Två huvudvägar finns: be arbetsgivaren teckna en individuell tjänstepensionsförsäkring för dig, eller bygg upp ett eget sparande till pension via IPS, investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. Utan tjänstepension har du också rätt att göra avdrag i deklarationen för IPS-insättningar enligt särskilda regler.
Premiebestämd eller förmånsbestämd — så fungerar systemen
Tjänstepensionssystemen delas in i två huvudgrupper. Båda förekommer i olika avtalsområden, ibland kombinerat inom samma avtal.
Premiebestämd — du tar avkastningsrisken
Premiebestämd pension innebär att premien är bestämd som en procentandel av lönen. Slutpensionen beror på hur mycket pengar som betalats in, hur kapitalet placerats och vilken avkastning som genererats. ITP 1, SAF-LO, AKAP-KR och valbara delar av PA 16 är helt premiebestämda. Helt premiebestämd pension innebär att du själv bär ansvar för placeringsbeslut — bra val ger hög pension, dåliga val ger lägre.
Förmånsbestämd — säkerheten med förutbestämd slutsumma
Förmånsbestämd pension innebär att slutbeloppet är bestämt i förväg, ofta som procent av slutlön efter viss anställningstid. Förmånsbestämd pension finns kvar i ITP 2 (för tjänstemän födda 1978 eller tidigare) och i delar av PA 16 avdelning 2. Risken bär arbetsgivaren eller försäkringsbolaget — du vet redan idag ungefär vad du får.
De fyra största kollektivavtalsområdena
I Sverige finns fyra dominerande kollektivavtalade tjänstepensioner. Vilket du tillhör beror på sektor, ålder och födelseår.
ITP 1 — privatanställda tjänstemän födda 1979 eller senare
Är du privatanställd tjänsteman och född 1979 eller senare omfattas du normalt av ITP 1. Din arbetsgivare betalar in 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp (625 500 kronor år 2026) och 30 procent på lön över det. Inbetalningarna startar när du fyller 25 år och pågår fram till 66 år. ITP 1 är helt premiebestämd. Du kan välja försäkringsbolag, förvaltningsform (traditionell försäkring eller fondförsäkring), återbetalningsskydd och familjeskydd. Minst 50 procent måste dock placeras i en traditionellt förvaltad försäkring. Valcentralen Collectum administrerar valet — premier betalas in till Collectum som vidarebefordrar dem till det försäkringsbolag du valt. Om du inte gör något val placeras pengarna i ickevalsalternativet, en traditionell försäkring hos Alecta.
ITP 2 — privatanställda tjänstemän födda 1978 eller tidigare
Är du född 1978 eller tidigare och privatanställd tjänsteman omfattas du av ITP 2. Detta är ett blandsystem: huvuddelen är en förmånsbestämd pension som ger en bestämd procentsats av slutlönen, försäkrad i Alecta. Inom ITP 2 ingår även en kompletterande premiebestämd del kallad ITPK — arbetsgivaren betalar in 2 procent av lönen från 28 års ålder. ITPK är fritt placerbar bland valbara försäkringsbolag och förvaltningsformer; valet administreras av valcentral Collectum.
Är du nära pensionen och har ITP 2 är det förmånsbestämda inslaget värdefullt — du vet i förväg ungefär hur stor pensionen blir. Du kan dock påverka ITPK-delen, så det är värt att se över bolags- och fondval där.
SAF-LO — privatanställda arbetare
Privatanställd arbetare är den vanliga benämningen för arbetare med kollektivavtal i privat sektor, och denna grupp omfattas av Avtalspension SAF-LO. Från 22 års ålder betalar arbetsgivaren in 4,5 procent av lönen upp till 625 500 kronor (2026) och 30 procent på lönen över det. SAF-LO är helt premiebestämd. Du kan välja försäkringsbolag, förvaltningsform och återbetalningsskydd och/eller familjeskydd. Att välja förvaltning gör du efter att du loggat in på Foras tjänst. Valcentralen Fora hanterar premierna; ickevalsalternativet är en traditionell försäkring i AMF utan återbetalningsskydd och familjeskydd. Avtalspension SAF-LO uppdaterades 1 januari 2014, och pengarna som betalats in innan dess kan ligga i fribrev hos tidigare bolag.
AKAP-KR — kommun och region
Är du anställd inom kommun och region — eller i kommunal- eller kommunförbund eller kommunala företag — omfattas du av AKAP-KR från 1 januari 2023. Arbetsgivaren betalar 6 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp (625 500 kr år 2026). På lön över taket betalas 31,5 procent upp till 30 inkomstbasbelopp. AKAP-KR är helt premiebestämd och saknar nedre åldersgräns — även sommarjobbande ungdomar tjänar in tjänstepension. Valcentralerna Pensionsvalet och Valcentralen (Skandikon) hanterar valen, beroende på arbetsgivare. Ickevalsalternativet är en traditionell försäkring med återbetalningsskydd hos KPA Pension. Övergången från KAP-KL/AKAP-KL till AKAP-KR sker automatiskt — tidigare bolagsval följer med om det fortfarande är valbart.
PA 16 — statligt anställda
Är du statligt anställd och född 1988 eller senare omfattas du av PA 16 avdelning 1. Premien är totalt 6 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 31,5 procent över. Avtalet består av tre delar: en valbar del (2,5 procent), Kåpan Tjänste (2 procent, traditionell försäkring med garanterad ränta hos Kåpan Pensioner) och Kåpan Flex (1,5 procent, kan användas för deltidspensionering). Det finns ingen nedre åldersgräns för inbetalning till PA 16 avdelning 1. Statens tjänstepensionsverk SPV är valcentral. Ickevalsalternativet är en traditionell försäkring utan återbetalningsskydd i Kåpan Pensioner.
Är du statligt anställd och född 1987 eller tidigare omfattas du av PA 16 avdelning 2 från 23 års ålder. Det är en blandning av valbar del (2,5 procent), Kåpan Tjänste (2 procent) och en förmånsbestämd ålderspension beroende på lön och ålder. Den förmånsbestämda delen kan inte placeras själv.
Tabell — avtalsöversikt
| Avtal | Målgrupp | Premie upp till tak | Premie över tak | Tak (2026) | Startålder | Valcentral | Ickevalsalternativ |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ITP 1 | Privata tjänstemän, född 1979+ | 4,5 % | 30 % | 7,5 IBB (625 500 kr) | 25 år | Collectum | Alecta (traditionell) |
| ITP 2 + ITPK | Privata tjänstemän, född 1978– | Förmånsbestämd + 2 % ITPK | — | — | 28 år (ITPK) | Collectum | Alecta |
| SAF-LO | Privata arbetare | 4,5 % | 30 % | 625 500 kr | 22 år | Fora | AMF (traditionell) |
| AKAP-KR | Kommun/region | 6 % | 31,5 % | 7,5 IBB (625 500 kr) | Ingen | Pensionsvalet/Valcentralen | KPA Pension (traditionell + återbet.) |
| PA 16 avd 1 | Statligt, född 1988+ | 6 % totalt | 31,5 % | 7,5 IBB | Ingen | SPV | Kåpan Pensioner |
| PA 16 avd 2 | Statligt, född 1987– | 4,5 % + förmånsbestämd | — | 30 IBB | 23 år | SPV | Kåpan Pensioner |
Av tabellen ser du varför sektorns avtal påverkar tjänstepensionen så mycket — kommunal- och statlig anställning ger en högre premieavsättning än privat (6 procent vs 4,5 procent).
Vad du kan välja och vad ickevalsalternativet betyder
Inom de flesta avtal finns valmöjligheter. Den vanliga fördelningen är att den premiebestämda delen är fritt placerbar inom ett bestämt utbud av bolag, medan förmånsbestämda delar förvaltas av en specifik aktör (oftast Alecta för ITP 2 och Kåpan Pensioner för PA 16).
Traditionell försäkring eller fondförsäkring
Du kan välja mellan två huvudtyper av sparform. Traditionell försäkring innebär att försäkringsbolaget placerar pengarna i en mix av räntebärande papper, aktier och fastigheter och oftast ger någon form av garanti. Fondförsäkring innebär att du väljer fonder själv eller via en livscykelmodell, utan garanti. Fond- eller depåförsäkring ger högre potentiell avkastning men också större svängningar. Att välja fonder kräver lite mer engagemang men kan löna sig över lång tid.
Vad är ickevalsalternativet?
Om du inte gör något aktivt val placeras dina premier automatiskt i ickevalsalternativet — den traditionella försäkring som avtalsparterna utsett som default. Ickevalsalternativen för de stora avtalen är:
- ITP 1 och ITP 2: Alecta traditionell försäkring.
- SAF-LO: AMF traditionell försäkring utan återbetalningsskydd.
- AKAP-KR: KPA Pension traditionell försäkring med återbetalningsskydd.
- PA 16: Kåpan Pensioner traditionell försäkring.
Ickevalsalternativet är ofta ett robust val med låg avgift. Om du inte vill engagera dig är det inte alltid sämre att stanna kvar — men du missar valfriheten.
Valcentralernas roll
Valcentralen är en administrativ aktör som tar emot premien från arbetsgivaren och skickar den till det försäkringsbolag du valt. Du gör ditt val på valcentralens webbplats med BankID. Valcentraler finns för varje stort avtalsområde — de fyra stora valcentralerna är:
- Valcentralen Collectum för ITP 1 och ITP 2.
- Valcentralen Fora för SAF-LO.
- Pensionsvalet och Valcentralen (Skandikon) för AKAP-KR.
- SPV för PA 16.
Återbetalningsskydd, familjeskydd och efterlevandeskydd
Tjänstepensionen omfattar ofta möjligheten att lägga till olika typer av efterlevandeskydd. Skyddet kostar — du får lägre egen pension i utbyte mot trygghet för familjen.
Återbetalningsskydd — så fungerar det
Återbetalningsskydd innebär att resterande pensionskapital betalas ut till din familj om du dör innan all tjänstepension är slututbetald. Beloppet beror på hur mycket du hunnit spara ihop. Återbetalningsskydd och familjeskydd är de två vanliga formerna av efterlevandeskydd. Att välja återbetalningsskydd kostar dock genom att du går miste om “arvsvinster” — pengarna som annars hade fördelats till sparare som inte har detta skydd.
Familjeskydd ger ett fast belopp
Familjeskyddet är ett förutbestämt månadsbelopp till efterlevande under en viss period, oavsett hur mycket du hunnit spara. Det är jämförbart med en livförsäkring. Att välja efterlevandeskydd i form av återbetalningsskydd och/eller familjeskydd är en personlig avvägning — har du familj som är ekonomiskt beroende av dig kan skyddet vara värt kostnaden, har du ingen är det sällan ekonomiskt rationellt.
Vad kostar skyddet?
Återbetalningsskydd kostar genom uteblivna arvsvinster — som ung sparare typiskt 1–5 procent lägre pension. Familjeskyddet är en explicit premie som tas direkt från tjänstepensionspremien, vilket gör att den egna pensionen blir lägre. Det är värt att räkna på om livförsäkring utanför tjänstepensionen är billigare.
Hur räknas tjänstepensionen ut?
Slutbeloppet beror på premieform, premiestorlek, placering, avkastning och avgifter.
Räkneexempel för premiebestämd
Anta att du tjänar 40 000 kronor per månad och omfattas av ITP 1. Arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av 40 000 = 1 800 kr i månaden, det vill säga 21 600 kronor per år. Över 40 år och med en realavkastning på 3,5 procent blir kapitalet ungefär 1,8 miljoner kronor. Det ger en månadspension på cirka 7 500 kronor vid 20-årig utbetalning, eller livsvarig pension på cirka 6 000 kronor i månaden (siffrorna är schablonberäkningar). Den exakta storleken beror på vilka fonder du valt, vilket försäkringsbolag du valt och hur avgifter har påverkat avkastningen.
Beräkning för förmånsbestämd
I ITP 2 är slutpensionen bestämd som procent av slutlönen — typiskt 10 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp, 65 procent på lön mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp, och 32,5 procent på lön mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp. Inbetalningen från arbetsgivaren bestäms aktuariellt så att löftet kan infrias. Eftersom utbetalningen är garanterad är det inte du själv som påverkar storleken — bortsett från ITPK-delen.
Utbetalning av tjänstepension
När betalas tjänstepensionen ut, och styrs av vad? Tidpunkten styrs av avtalet och dina egna val. Pensionsmyndigheten samordnar inte tjänstepensionerna — det är respektive pensionsbolag som hanterar utbetalningarna (utbetalningar och utbetalningstid bestäms av dig och bolaget).
55 år som tidigaste startålder
Tidigast vid 55 år, det vill säga från 55 års ålder, kan tjänstepensionen börja betalas ut. Huvuddelen av spararna väljer dock 65 år eller riktåldern (~66–67 år). När du nått riktålder anmäler du önskad utbetalningstidpunkt till ditt pensionsbolag i god tid före pensioneringen.
Livsvarig eller tidsbegränsad utbetalning?
Du väljer mellan livsvarig utbetalning (hela livet, resten av livet) eller tidsbegränsad utbetalning, typiskt 5, 10 eller 20 år. En livsvarig utbetalning ger pension hela livet ut. Tidsbegränsad utbetalning under minst 5 år ger högre månadsbelopp men slutar vid viss tidpunkt. Livsvarig utbetalning är säkrare om du lever länge men ger lägre belopp per månad. Många väljer en kombination: tidsbegränsade högre belopp första åren och livsvarig grundnivå därefter.
Flytta, byta och göra omval
Du har ofta rätt att flytta tjänstepension mellan försäkringsbolag, även om det varierar beroende på avtalstyp och tecknandedatum.
Flytt av kollektivavtalad pension
Kollektivavtalade pensioner går vanligen att flytta relativt billigt men inom ett begränsat utbud av valbara försäkringsbolag och fonder. Att flytta sin tjänstepension mellan bolag startar processen via valcentralen — exempelvis via valcentral Collectum för ITP-avtalen. Flyttavgift varierar, ofta i intervallet 0–1 000 kronor. För individuella tjänstepensioner finns ofta större flexibilitet sedan 1 juli 2022, då alla fond- och depåförsäkringar oavsett tecknandedatum får flyttas.
Omval inom avtalet
Att göra omval innebär att du byter försäkringsbolag eller förvaltningsform inom samma avtal för kommande premier — gamla insättningar lämnas där de är (eller flyttas i en separat process). Omval och flytt är två olika processer som ofta hanteras parallellt. Det är en bra idé att se över sin tjänstepension åtminstone vart femte år eller vid livsförändringar (giftermål, barn, byte av jobb).
Tjänstepension för egenföretagare
Egenföretagare och egen företagare med eget aktiebolag har inte automatiskt någon tjänstepension. Du måste själv ordna pensionssparandet — antingen genom företaget eller privat.
Varför egenföretagare behöver pensionsstrategi
För dig som driver eget företag finns ingen arbetsgivare som betalar in tjänstepensionspremier åt dig. Det betyder att din enda automatiska pension är den allmänna — och den ger sällan tillräckligt för att täcka den standard du är van vid. Att driva eget företag innebär en frihet men också ett eget ansvar att bygga upp pension.
IPS-avdrag och företagsalternativ
Egenföretagare har två vanliga vägar. Den första är att teckna en tjänstepensionsförsäkring via det egna aktiebolaget — företaget betalar då premien som en avdragsgill kostnad, ofta kompletterad med premiebefrielseförsäkring och sjukförsäkring. Den andra är individuellt pensionssparande (IPS), där egenföretagare fortfarande får avdrag i deklarationen för upp till 35 procent av inkomsten (max 10 prisbasbelopp). Avdrag för pensionssparande gäller specifikt för IPS — insättningar på ISK ger ingen avdragsrätt.
Vad gör du om du saknar tjänstepension som anställd?
Om du är anställd men saknar tjänstepension finns några konkreta åtgärder.
Förhandla med din arbetsgivare
Det första steget är att ta upp frågan med arbetsgivaren. Många små företag utan kollektivavtal är öppna för att ordna en individuell tjänstepensionsförsäkring om de blir påminda. Begär en individuell tjänstepension med en avsättning motsvarande den i kollektivavtalet — ofta runt 4,5–6 procent av lönen.
Spara själv — IPS, ISK och kapitalförsäkring
Om arbetsgivaren inte ändrar sig är det dags för eget sparande till pension. För dig utan tjänstepension finns en återstående avdragsrätt för IPS-insättningar — vilket gör IPS till det enda sparande där du kan göra avdrag i deklarationen. ISK och kapitalförsäkring saknar avdragsrätt men har lägre löpande beskattning och full flexibilitet vid uttag. Många utan kollektivavtal kombinerar IPS med ISK för att få både avdrag och flexibilitet.
Löneväxling och flexpension
Utöver standardpremien finns två sätt att förstärka tjänstepensionen.
När lönar sig löneväxling?
Löneväxling till pension innebär att du växlar lön mot att arbetsgivaren betalar in motsvarande belopp till din tjänstepension. Eftersom arbetsgivaren inte betalar arbetsgivaravgift på pensionspremie (utan en lägre särskild löneskatt) finns en räntefri “vinst” att fördela mellan dig och arbetsgivaren. Att växla lön blir lönsamt främst för dig som har en lön över 8,07 inkomstbasbelopp (där pensionsgrundande inkomst når taket i den allmänna pensionen). Det innebär att höginkomsttagare ofta vinner mest på löneväxling.
Flexpension/deltidspension
Många nyare kollektivavtal innehåller en flexpension- eller deltidspensionsdel — en extra premieinsättning som specifikt kan användas för att gå ner i tid mot slutet av karriären eller pensionera sig tidigare. Flexpension finns idag i Teknikavtalet, Almega tjänsteföretagen och flera andra. Beloppet växer ofta gradvis upp till 2 procent av lönen. PA 16 har sin egen variant via Kåpan Flex.
Vanliga frågor om tjänstepension
Vad är tjänstepension? Tjänstepension är pengar din arbetsgivare betalar in till din pension utöver lönen. Den är en löneförmån som hanteras av ett pensionsbolag och betalas ut när du går i pension. Tjänstepension är även känt som avtalspension när den regleras i kollektivavtal.
Vem har tjänstepension? Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige. Har din arbetsgivare kollektivavtal är det garanterat. Saknas kollektivavtal kan du ändå ha en individuell tjänstepension — kontrollera anställningsavtalet eller fråga arbetsgivaren.
Hur stor är tjänstepensionen i procent av lönen? Typiskt 4,5–6 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp (625 500 kr 2026), och 30–31,5 procent på lön över det. Privatanställda har normalt 4,5 procent; kommunalt och statligt anställda har 6 procent.
Vad är ITP1 och ITP2? ITP 1 är premiebestämd tjänstepension för privatanställda tjänstemän födda 1979 eller senare. ITP 2 är förmånsbestämd för privatanställda tjänstemän födda 1978 eller tidigare, kompletterad med en premiebestämd del (ITPK). Frågan om ITP 1 eller ITP 2 avgörs alltså av ditt födelseår. ITP1 och ITP2 hanteras båda av valcentralen Collectum.
När kan jag ta ut tjänstepensionen? Tidigast vid 55 år. De flesta börjar ta ut vid riktåldern (~66–67 år) eller när de slutar arbeta. Du anmäler önskad start till ditt pensionsbolag i god tid före pensioneringen.
Hur länge betalas tjänstepensionen ut? Du väljer själv: livsvarig utbetalning (resten av livet) eller tidsbegränsad — under minst 5 år, typiskt 5, 10, 15 eller 20 år. Tidsbegränsade utbetalningar ger högre belopp per månad men slutar vid en bestämd tidpunkt.
Kan jag flytta min tjänstepension? Ja, ofta. Kollektivavtalade pensioner kan flyttas inom ett begränsat utbud av valbara försäkringsbolag. Individuella tjänstepensioner i fondförsäkring eller depåförsäkring kan från 1 juli 2022 flyttas oavsett tecknandedatum, men det kräver ibland godkännande från tidigare arbetsgivare.
Vad händer om jag byter jobb? Den intjänade tjänstepensionen ligger kvar hos det försäkringsbolag du valt och fortsätter växa fram till utbetalning. Du börjar tjäna in tjänstepension i det nya avtalsområdet. Det är vanligt att en person samlar tjänstepension från 3–5 olika avtal/bolag genom karriären.
Vad gör jag om jag saknar tjänstepension? Förhandla med arbetsgivaren om individuell tjänstepension, eller spara själv via IPS (med avdragsrätt om du saknar tjänstepension), ISK eller kapitalförsäkring. Räkna med att 4,5–6 procent av lönen är vad du behöver sätta undan för att kompensera.
Hur kollar jag min tjänstepension? Logga in på minpension.se. Där hämtas data automatiskt från Pensionsmyndigheten och alla pensionsbolag du har avtal med — du får en samlad prognos på minpension.se över allmän pension, tjänstepension och eget privat sparande. Att titta på minpension regelbundet, eller åtminstone se på minpension en gång om året, är ett enkelt sätt att hålla koll.
Hur räknas tjänstepension ut för egenföretagare? Egen företagare och egenföretagare har ingen automatisk tjänstepension. Du måste själv ordna ett pensionssparande, antingen via ditt aktiebolag eller privat. IPS-avdraget kvarstår för aktiv näringsverksamhet, vilket ofta är det skattemässigt mest fördelaktiga alternativet.
Vad är skillnaden mellan premiebestämd och förmånsbestämd tjänstepension? I premiebestämd tjänstepension är premien fast som procent av lönen — slutsumman beror på avkastning. I förmånsbestämd är slutsumman i förväg bestämd som procent av slutlönen — risken bär arbetsgivaren eller försäkringsbolaget.
Att förstå vad är tjänstepension och hur fungerar tjänstepension är centralt för alla yrkesverksamma — tjänstepensionen är en så stor del av framtida inkomst att även små justeringar i val av bolag, fonder och skydd kan ge stora konsekvenser över 30–40 år. En genomgång vart femte år, kompletterad med en titt på minpension.se en gång om året, räcker långt.
