Riktålder pension är den pensionsålder som gäller för allmän pension i Sverige från och med 2026. Den anpassas automatiskt efter medellivslängden och ersätter den gamla fasta pensionsåldern. Riktåldern fastställs sex år i förväg av regeringen och börjar gälla från det fastställda året. Under 2026 till 2031 är riktåldern 67 år, vilket gäller för dem som är födda 1960–1964.
Vad är riktålder för allmän pension och vad är nytt när den införs?
Riktåldern är en pensionsålder som följer medellivslängden i Sverige. Vi lever längre för varje generation, och ju längre vi förväntas leva, desto längre behöver pensionspengarna räcka. I stället för upprepade riksdagsbeslut om pensionsålder regleras detta automatiskt i pensionssystemet via pensionslagen. När riktåldern införs 2026 ersätter den de tidigare fasta åldersgränserna.
Riktåldern påverkar direkt tre saker:
- Inkomstpension och premiepension: Kan tas ut tre år före riktåldern (64 år om riktåldern är 67)
- Garantipension och bostadstillägg: Betalas ut från och med riktåldern – inte tidigare
- Förhöjt grundavdrag: Skattefördelen aktiveras det år du fyller riktåldern
När kan du ta ut pension? Tre år före riktåldern
Riktåldern är inte obligatorisk. Du kan ta ut inkomstpension och premiepension tre år före riktåldern, och du kan skjuta upp uttaget hur länge du vill. Men riktåldern är den ålder vid vilken pensionssystemet är konstruerat för att ge samma pensionsnivå som tidigare generationer fick vid 65 år.
Riktålder per födelseår: beslutad ålder och prognos
Riktåldern som gäller från 2026 till 2031 är beslutad till 67 år. För olika årskullar därefter publicerar Pensionsmyndigheten prognoser baserade på SCBs medellivslängdsstatistik.
| Födelseår | Riktålder | Tidigast uttag (inkomst- och premiepension) |
|---|---|---|
| 1958–1959 | 66 år | 63 år |
| 1960–1966 (1960–1964 fastställd) | 67 år | 64 år |
| Födda 1967–1981 | 68 år (prognos) | 65 år |
| Födda 1982–1997 | 69 år (prognos) | 66 år |
| Födda 1998–2014 | 70 år (prognos) | 67 år |
Prognosen för årskullar från 1965 och framåt är inte bindande. Riktåldern fastställs sex år innan den börjar gälla. Medellivslängden ökar i Sverige, vilket driver riktåldern uppåt för yngre årskullar.
Garantipension och bostadstillägg får du först vid riktåldern
Till skillnad från inkomstpension och premiepension kan garantipension och bostadstillägg inte tas ut i förtid. Dessa betalas ut från och med att du uppnått riktåldern.
Om du börja ta ut pension vid 64 år och din riktålder är 67 år, betalas enbart inkomstpension och eventuell premiepension ut. Garantipension och bostadstillägg tillkommer inte förrän vid 67. Inkomstpensionstillägg och äldreförsörjningsstöd följer också riktåldern.
Hur påverkar riktåldern din tjänstepension?
Riktåldern gäller den allmänna pension som förvaltas av Pensionsmyndigheten. Avtalad pensionsålder gäller tjänstepensionen och styrs av kollektivavtal. Den avtalade pensionsåldern är i privat sektor oftast 65–66 år. En avtalad pensionsålder på 65 år hindrar dig inte från att arbeta längre och tjäna in mer allmän pension. En guide till Folksam pension och AMF pension ger mer information om tjänstepensionernas villkor.
Vad händer med din ekonomi om du jobbar längre?
Att arbeta ett extra år utöver riktåldern ger en dubbel effekt. Du tjänar in fler pensionsrätter, och pensionen fördelas på färre år, vilket ger ett högre månadsbelopp. Pensionsmyndigheten uppskattar att ett extra arbetsår vid 67 kan höja den månatliga allmänna pensionen med 1 900–2 300 kronor per månad livet ut.
Planera din pension: verktyg för att följa och läsa det senaste och ha koll
Planera din pension via Pensionsmyndigheten och minPension. Verktygen simulerar olika uttagsåldrar, och som blivande pensionär ser du skillnaden i månadsbelopp vid uttag från 64, 67 eller 70 år. Vid frågor om just din riktålder: kontakta Pensionsmyndigheten. Skatt på pension varierar dessutom med ålder – från och med det år du fyller riktåldern aktiveras förhöjt grundavdrag och du betalar lägre skatt. Läs mer om skatt på pension för att förstå hur skatten förändras vid uttag.
