Riktålder pension: vad det är, hur det fungerar och vad det innebär för dig 2026
Riktålder för pension är ett begrepp som gäller hela det svenska pensionssystemet från och med 2026. Det ersätter den gamla fasta pensionsåldern och anpassas automatiskt i takt med att vi lever längre. Riktåldern avgör när du tidigast kan ta ut garantipension och bostadstillägg, och är referenspunkten för uttag av inkomstpension och premiepension. Under perioden 2026–2031 är riktåldern 67 år för dem som är födda 1960–1964, och prognoserna visar att den gradvis stiger för yngre årskullar.
Vad är riktålder?
Riktåldern är en pensionsålder som följer medellivslängden. Tanken är enkel: ju längre vi lever, desto längre behöver pensionspengarna räcka. I stället för att riksdagen upprepade gånger ska behöva besluta om att höja pensionsåldern har ett automatiskt system byggts in i pensionslagen från 2026.
Riktåldern är inte obligatorisk i meningen att du måste vänta till den. Du kan ta ut din inkomstpension och premiepension upp till tre år tidigare, och du kan välja att jobba och skjuta upp uttaget hur länge du vill. Men riktåldern är den ålder vid vilken det allmänna pensionssystemet är konstruerat för att ge dig en likvärdig pension till den som tidigare generationer fick vid sin tids pensionsålder.
Riktåldern påverkar direkt tre saker:
- Inkomstpension och premiepension: Kan tas ut tre år före riktåldern
- Garantipension och bostadstillägg: Betalas ut från och med riktåldern
- Skatteförmån via förhöjt grundavdrag: Aktiveras från och med det år du fyller riktåldern
Riktåldern 2026–2031: 67 år
Under perioden 2026 till och med 2031 är riktåldern fastställd till 67 år. Det gäller för dem som är födda 1960–1964. Riktåldern för 2031 fastställdes av regeringen i maj 2025 och trädde i kraft den 1 juli 2025.
Det innebär att du under 2026 och 2027 som lägst kan ta ut inkomstpension och premiepension från 64 års ålder — tre år före riktåldern. Garantipension och bostadstillägg kan du däremot inte ta ut förrän du fyllt 67 år.
Riktåldern för 2026 ersätter det som tidigare kallades den normala pensionsåldern på 65 år. Den gamla fasta gränsen avskaffades och ersattes av det rörliga systemet med riktålder.
Riktålder per födelseår
Riktåldern fastställs sex år i förväg och beslutas varje år av regeringen. Det innebär att den exakta riktåldern bara är känd för de närmaste sex åren. För yngre årskullar publicerar Pensionsmyndigheten prognoser baserade på SCB:s statistik om medellivslängd.
| Födelseår | Riktålder | Earliast uttag (inkomst- och premiepension) |
|---|---|---|
| 1958–1959 | 66 år | 63 år |
| 1960–1964 | 67 år | 64 år |
| 1965–1966 | 67–68 år (prognos) | 64–65 år |
| 1967–1981 | 68 år (prognos) | 65 år |
| 1982–1997 | 69 år (prognos) | 66 år |
| 1998–2014 | 70 år (prognos) | 67 år |
Prognoserna för årskullar från 1965 och framåt är inte bindande. Den slutgiltiga riktåldern fastställs sex år i förväg och kan avvika från prognosen beroende på hur medellivslängden faktiskt utvecklas.
Tre år före riktåldern: när kan du ta ut pension?
Inkomstpension och premiepension kan tas ut upp till tre år före din riktålder. Om din riktålder är 67 år är den lägsta uttagsåldern 64 år. Om riktåldern i framtiden höjs till 68 år kan inkomstpension och premiepension tas ut från 65 år.
Att ta ut pension tidigt innebär att din månatliga pension fördelas på fler år, vilket ger lägre månadsbelopp. Pensionen är livsvarig, vilket innebär att ett lägre månadsbelopp betalas ut under resten av ditt liv oavsett hur länge du lever. Du väljer alltså mellan ett lägre belopp under längre tid eller ett högre belopp under kortare tid.
För dem som är födda 1958 eller 1959 gäller en övergångsregel. Deras riktålder är 66 år och de kan börja ta ut inkomstpension och premiepension från 63 år.
Garantipension och bostadstillägg kräver riktåldern
Till skillnad från inkomstpension och premiepension kan du inte ta ut garantipension och bostadstillägg i förtid. Dessa betalas ut från och med att du fyllt din riktålder.
Om du går i pension vid 64 år och din riktålder är 67 år börjar du med enbart inkomstpension och eventuell premiepension. Garantipension och bostadstillägg tillkommer inte förrän vid 67. För den som har låg inkomstpension och är beroende av garantipensionens grundskydd är det viktigt att ta hänsyn till detta i sin planering.
Inkomstpensionstillägget — ett tillägg för pensionärer med låg inkomstgrundad pension — kräver också att du uppnått riktåldern och att din allmänna pension tas ut.
Skillnaden mellan riktålder och avtalad pensionsålder
Riktålder och avtalad pensionsålder är två begrepp som ofta blandas ihop men som avser helt olika delar av pensionssystemet.
Riktålder gäller den allmänna pensionen som förvaltas av Pensionsmyndigheten. Den sätts av staten och anpassas automatiskt efter medellivslängden.
Avtalad pensionsålder gäller tjänstepensionen — den pension din arbetsgivare betalar in och som regleras av kollektivavtal. Den avtalade pensionsåldern varierar beroende på bransch och avtal:
- Privat sektor: oftast 65–66 år
- Offentlig sektor: upp till 70–72 år beroende på avtal
Att den avtalade pensionsåldern för tjänstepensionen är 65 år hindrar dig inte från att fortsätta arbeta och tjäna in till den allmänna pensionen längre. Arbetsgivaren slutar dock vanligtvis betala in premier till tjänstepensionen från den avtalade pensionsåldern.
Hur fastställs riktåldern?
Riktåldern beräknas utifrån den genomsnittliga medellivslängden i Sverige, som publiceras av SCB. Pensionslagstiftningen innehåller en formel som kopplar riktåldern till hur länge en genomsnittlig svensk förväntas leva vid 65 år.
Processen ser ut så här:
- SCB publicerar statistik och prognoser om medellivslängden
- Pensionsgruppen (de partier som bär upp pensionsöverenskommelsen) tar fram ett förslag
- Regeringen beslutar om riktåldern för ett specifikt år
- Beslutet börjar gälla sex år efter att det fattats
Eftersom beslutet fattas sex år i förväg vet du i god tid vad din riktålder är. Den som är född 1964 visste redan 2025 — när riktåldern för 2031 fastställdes — att deras riktålder är 67 år.
Det automatiska systemet gör att pensionsåldersgränserna i det allmänna pensionssystemet höjs i takt med stigande medellivslängd utan att riksdagen behöver fatta upprepade beslut. Detsamma gäller åldersgränserna för garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd — alla följer riktåldern.
Arbetsrättsliga konsekvenser: LAS och rätten att kvarstå
Riktåldern påverkar inte bara pensionssystemet utan hänger också ihop med arbetsrätten. Lagen om anställningsskydd, LAS, ger anställda rätt att kvarstå i sin anställning fram till 68 år. Det finns planer på att höja denna LAS-gräns till 69 år.
Det innebär att arbetsgivare inte kan tvinga anställda att sluta arbeta vid riktåldern 67 år. Du har rätten att fortsätta jobba, och din arbetsgivare måste respektera det. LAS-skyddet sätter alltså en tydlig övre gräns för när din arbetsgivare ensidigt kan avsluta din anställning.
Skatteeffekten vid riktåldern
Från och med det år du fyller riktåldern har du rätt till förhöjt grundavdrag i inkomstskatten. Det innebär att du betalar lägre skatt på din pension och din lön jämfört med yngre skattebetalare på samma inkomstnivå.
Det förhöjda grundavdraget aktiveras automatiskt. Du behöver inte ansöka — Skatteverket justerar ditt skatteavdrag via de relevanta skattetabellerna. Skattefördelen gäller oavsett om du tar ut pension eller fortsätter arbeta vid riktåldern.
Vad händer om du jobbar längre?
Att arbeta ett extra år utöver riktåldern har en dubbel effekt på din pension:
- Du tjänar in fler pensionsrätter under det extra arbetsåret
- Pensionen fördelas på färre år, vilket ger ett högre månadsbelopp
Pensionsmyndigheten uppskattar att ett extra arbetsår vid 67 kan höja den månatliga allmänna pensionen med 1 900–2 300 kronor per månad livet ut. Det är en permanent höjning som betalas ut så länge du lever.
Lönen under det extra arbetsåret ger dessutom en omedelbar inkomst som ofta är större än den extra pension du tjänar in. Valet att arbeta längre handlar alltså om mer än ekonomi: det handlar om vad du värderar i vardagen och hur din hälsa och arbetsförmåga ser ut.
Planera ditt uttag med pensionsprognoser
Pensionsmyndigheten och minPension.se erbjuder verktyg där du kan simulera hur din pension påverkas av olika uttagsåldrar. Du kan jämföra vad du får om du tar ut pension vid 64, 67 eller 70 år — och se den månatliga skillnaden livet ut.
minPension inkluderar dessutom tjänstepension och privat sparande om du väljer att samla all pensionsinformation på ett ställe.
Riktåldern är utgångspunkten för dessa beräkningar. Den visar systemets konstruktionsålder — den ålder vid vilken det allmänna pensionssystemet ger en likvärdig pension till den som tidigare generationers pensionärer fick vid 65 år. Att ta ut pensionen vid riktåldern innebär varken vinst eller förlust i förhållande till hur systemet är dimensionerat.
Sammanfattning
Riktålder pension gäller från 2026 och är 67 år för dem som är födda 1960–1964. Den anpassas automatiskt efter medellivslängden och prognostiseras höjas gradvis för yngre generationer. Du kan ta ut inkomstpension och premiepension tre år i förtid, men garantipension och bostadstillägg kräver att du uppnått riktåldern. Arbetsrätten ger dig möjlighet att kvarstå i din anställning till 68 år, och du får sänkt skatt via förhöjt grundavdrag från och med det år du fyller riktåldern. Varje extra arbetsår höjer din livslånga pension med uppskattningsvis 1 900–2 300 kronor per månad.
