Förmögenhetsskatt: lagen om statlig förmögenhetsskatt i Sverige – förklaring och läget 2026

Förmögenhetsskatt är en statlig skatt på nettoförmögenhet, alltså skillnaden mellan en persons tillgångar och skulder. Sverige hade en sådan skatt i sextio år men avskaffade den den 1 januari 2007, och sedan dess har frågan om ett återinförande dykt upp i skattedebatten med jämna mellanrum.

Den här artikeln går igenom vad förmögenhetsskatt faktiskt är, hur den fungerade i Sverige innan avskaffandet, varför politikerna valde att ta bort den, vilka länder som fortfarande beskattar förmögenhet och hur diskussionen om ett svenskt återinförande ser ut idag.

Vad är förmögenhetsskatt?

Förmögenhetsskatt är en löpande beskattning av en persons eller ett företags nettoförmögenhet, det vill säga tillgångar minus skulder. Till skillnad från inkomstskatt eller kapitalvinstskatt bryr sig förmögenhetsskatten inte om vilken avkastning tillgångarna gett under året. Den slår till bara för att förmögenheten finns och överstiger ett visst belopp.

Idén är gammal. Skatt på ägd mark har funnits i de flesta länder sedan urminnes tider, och en tidig variant kan spåras till antikens Grekland, där en så kallad eisphorá togs ut på mycket rika atenare vid krig. I Sverige och flera andra länder infördes en modern förmögenhetsskatt i början av 1900-talet, ofta motiverad ur ett fördelningspolitiskt perspektiv av socialistiska och socialdemokratiska partier.

När avskaffades statlig förmögenhetsskatt i Sverige?

Sverige avskaffade förmögenhetsskatten 2007, mer exakt den 1 januari 2007. Den lag som reglerade skatten, lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, upphävdes formellt den 1 januari 2008, eftersom den sista taxeringen för inkomståret 2007 genomfördes först året efter. Innan 1997 års lag gällde en äldre variant, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, som varit i kraft sedan efterkrigstiden.

Beslutet fattades av den borgerliga regeringen och genomfördes med relativt bred politisk enighet. Sverige var långt ifrån först med att ta bort skatten: Danmark hade redan avskaffat sin förmögenhetsskatt 1997 och Finland gjorde detsamma 2005.

Hur hög var förmögenhetsskatten innan den togs bort?

Innan avskaffandet togs förmögenhetsskatt ut med 1,5 procent på den del av nettoförmögenheten som översteg ett visst gränsbelopp:

Skattskyldig	Gränsbelopp	Skattesats över gränsen
Ensamstående	1,5 miljoner kronor	1,5 procent
Gifta eller sammanboende	3 miljoner kronor	1,5 procent

I nettoförmögenheten räknades allt av värde in: bostäder, kontanter, aktier och andra värdepapper, minus lån och andra skulder som var hänförliga till tillgångarna. Till skillnad från fastighetsskatt, som bara träffar fastighetens taxeringsvärde, omfattade förmögenhetsskatten alltså hela förmögenhetsmassan. Reglerna för hur den värderade tillgången skulle bedömas var komplicerade, särskilt för onoterade bolag och fåmansföretag, vilket gjorde deklarationsarbetet betungande för många skattskyldiga.

Trots skattesatsen svarade förmögenhetsskatten bara för några promille av statens totala skatteintäkter under de sista decennierna innan avskaffandet. Det låga intäktsbidraget blev ett återkommande argument i debatten om skattens vara eller icke vara.

Varför avskaffades förmögenhetsskatten, och vilka argument följer debatten idag?

Det huvudsakliga argumentet för avskaffandet var kapitalflykt. Kritiker menade att förmögenhetsskatt, precis som arvsskatt, ofelbart leder till att kapital lämnar landet, eftersom förmögna personer och entreprenörer flyttar sina tillgångar eller sig själva utomlands för att undvika beskattningen. Ett annat återkommande argument var dubbelbeskattning: kapitalet i en förmögenhet hade oftast redan beskattats som inkomst eller vinst innan det sparades ihop, och kritikerna menade att en tredje skattenivå ovanpå det var orimlig. Eftersom skatten samtidigt gav marginella intäkter till staten ansåg regeringen att kostnaden i form av utflyttat kapital vägde tyngre än nyttan.

Förespråkare för avskaffandet pekade i efterhand på att den svenska kapitalmarknaden stärkts och att entreprenörer som tidigare flyttat utomlands återvänt till Sverige efter reformen. Motståndare till avskaffandet, framför allt på vänsterkanten, har istället argumenterat att förmögenhetsskatten fyllde en fördelningspolitisk funktion för ett mer jämlikt samhälle, oavsett hur mycket den gav i faktiska intäkter. Samma argument följer debatten än idag, varje gång frågan om ett återinförande lyfts.

Diskussionen om kapitalbeskattning i Sverige lever vidare i andra former än den gamla förmögenhetsskatten. Den som sparar via ISK eller kapitalförsäkring betalar redan en löpande skatt på kapitalunderlaget snarare än på faktisk avkastning, ett upplägg som liknar principen bakom den gamla förmögenhetsskatten men med betydligt lägre skattesatser.

Vilka länder har förmögenhetsskatt idag?

I december 2020 hade sju länder kvar någon form av förmögenhetsskatt: Argentina, Belgien, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz och Spanien. Inom EU är Spanien det enda landet med en renodlad förmögenhetsskatt på inhemska tillgångar, sedan Frankrike och flera andra medlemsländer avskaffat eller ersatt sina motsvarigheter med skatter riktade specifikt mot fastighetsförmögenhet.

Trenden i Europa har under de senaste decennierna gått mot avskaffande snarare än införande. Länder som Tyskland, Finland, Danmark och Ungern har alla avvecklat sina förmögenhetsskatter, medan Schweiz och Norge är exempel på länder som behållit en löpande beskattning av nettoförmögenhet trots den europeiska trenden.

Kan förmögenhetsskatten återinföras för privatpersoner och företag?

Frågan om ett svenskt återinförande dyker upp i skattedebatten med jämna mellanrum, senast i samband med att den franske ekonomen Gabriel Zucman turnerat med förslag om en global förmögenhetsskatt riktad mot de allra rikaste. Zucmans idéer bygger vidare på nationalekonomen Thomas Pikettys inflytelserika bok “Kapitalet i tjugoförsta århundradet” från 2013, som argumenterade för att växande förmögenhetsklyftor kräver just förmögenhetsskatter för att motverkas.

I Sverige har tankesmedjan Arena Idé lagt fram ett konkret förslag om en ny förmögenhetsskatt som skulle träffa de fem procent rikaste hushållen, kombinerat med sanktioner mot banker som inte gör tillräckligt för att stoppa skatteflykt. Enligt rapporten skulle förslagen tillsammans kunna stärka statens finanser med uppemot 100 miljarder kronor. Miljöpartiet har i egna budgetförslag lyft en utredning om att införa förmögenhetsskatt igen, med en lyxbåtskatt som ett första steg i väntan på utredningens resultat.

Ingen riksdagsmajoritet har hittills ställt sig bakom ett återinförande, och kritiken om kapitalflykt som en gång fällde skatten 2007 återkommer varje gång frågan lyfts. Diskussionen hänger också ihop med den bredare debatten om statlig inkomstskatt och var gränsen för hur mycket höginkomsttagare och förmögna ska bidra till välfärden bör dras. Så länge ingen politisk majoritet finns för ett återinförande kommer förmögenhetsskatten sannolikt att förbli en historisk parentes i det svenska skattesystemet, snarare än en aktuell verklighet.