Statsbudget: statens budget, inkomster och utgifter

Statsbudgeten är statens plan för inkomster och utgifter under ett budgetår, alltså kalenderåret från 1 januari till 31 december. Den visar hur mycket staten räknar med att ta in i skatter och avgifter, och hur de pengarna ska fördelas mellan allt från sjukvård och pension till försvar och rättsväsende.

Riksdagen beslutar om statsbudgeten en gång per år, efter att regeringen har lagt fram sitt förslag i en budgetproposition. Nedan går vi igenom hur budgetprocessen fungerar i praktiken, vilka som är statens största inkomst- och utgiftsposter, och vem som egentligen bestämmer över pengarna.

Vad är statsbudget?

Statsbudget är den svenska statens samlade plan för inkomster och utgifter under ett kommande budgetår. Den upprättas av regeringen och Finansdepartementet, men det är riksdagen som fattar det bindande beslutet om hur pengarna ska användas.

Budgeten delas normalt in i två sidor: statens inkomster, som i praktiken nästan uteslutande består av skatter och avgifter, och statens utgifter, som fördelas på 27 utgiftsområden, allt från sjukvård och socialförsäkring till försvar och bistånd. Skillnaden mellan de två sidorna avgör om budgeten går med överskott eller underskott.

Hur fungerar statsbudgeten?

Budgetprocessen är en fast årlig cykel som styrs av riksdagsordningen. Den börjar redan på våren och avslutas med ett formellt beslut i december, inför nästa budgetår.

1. Vårpropositionen — regeringen presenterar i april en ekonomisk vårproposition med den övergripande inriktningen för finanspolitiken och en prognos för statens finanser.
2. Budgetpropositionen — det fullständiga förslaget till statsbudget lämnas till riksdagen senast den 20 september. Här specificeras varje utgiftsområde i detalj.
3. Utskottsbehandling — riksdagens utskott går igenom förslaget område för område och lämnar förslag till riksdagen.
4. Rambeslutet — riksdagen röstar igenom en samlad ram för statens totala utgifter och de 27 utgiftsområdena, normalt i mitten av december.
5. Myndigheternas genomförande — när budgetåret startar den 1 januari fördelar Riksgälden och de statliga myndigheterna pengarna enligt riksdagens beslut.

Under året kan regeringen även lägga fram ändringsbudgetar, om behov uppstår som inte rymdes i höstens beslut.

Vilka är statens inkomster?

Statens inkomster kommer nästan helt från skatter och avgifter som betalas av hushåll och företag. De största inkomstkällorna är:

• Inkomstskatt — skatt på lön och andra inkomster från hushåll
• Moms — mervärdesskatt på varor och tjänster
• Arbetsgivaravgifter — avgifter som arbetsgivare betalar utöver lönen
• Bolagsskatt — skatt på företagens vinster
• Punktskatter — till exempel skatt på alkohol, tobak, bensin och energi

Utöver skatterna får staten mindre inkomster från exempelvis avgifter, utdelningar från statliga bolag och EU-bidrag.

Vilka är statens största utgifter?

Statens utgifter delas in i 27 utgiftsområden. De största handlar om trygghetssystem och välfärd, men försvar och rättsväsende har vuxit kraftigt de senaste åren:

• Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning — sjukpenning och stöd till personer med funktionsnedsättning
• Allmänna bidrag till kommuner — statsbidrag som finansierar skola, vård och omsorg lokalt
• Ålderspension — statens del av pensionssystemet
• Hälso- och sjukvård samt social omsorg — bland annat läkemedelsförmånen och tandvårdsstöd
• Försvar och samhällets krisberedskap — militärt försvar, totalförsvar och civil beredskap
• Rättsväsendet — polis, domstolar och kriminalvård
• Arbetsmarknad och arbetsliv — a-kassa och arbetsmarknadspolitiska insatser

Statens räntekostnader på statsskulden ligger dessutom utanför utgiftstaket och räknas som en egen post i budgeten.

Vem bestämmer över statsbudgeten?

Finansdepartementet tar fram budgetunderlaget och samordnar övriga departements önskemål, men det är regeringen som gemensamt lägger fram budgetpropositionen. Det slutgiltiga beslutet fattas alltid av riksdagen, som därmed är den formella beslutsfattaren över statens inkomster och utgifter.

Statsbudgeten är också det viktigaste verktyget inom den ekonomiska politiken och finanspolitiken — regeringens och riksdagens sätt att påverka den ekonomiska utvecklingen genom skatter och offentliga utgifter. Det skiljer den från penningpolitiken, som sköts fristående av Riksbanken genom styrräntan. I efterhand granskar Riksrevisionen att pengarna har använts enligt riksdagens beslut och att statens redovisning stämmer.

Skillnaden mellan statsbudget och budgetproposition

Statsbudgeten är det beslut riksdagen fattar om statens samlade inkomster och utgifter för ett budgetår. Budgetpropositionen är i stället regeringens förslag till den budgeten, det dokument som lämnas till riksdagen i september. Först när riksdagen har röstat igenom förslaget, ofta med förändringar, blir det den faktiska statsbudgeten.

Vad händer om statsbudgeten går med underskott?

Går statens utgifter om inkomsterna under ett år uppstår ett budgetunderskott, som staten måste finansiera genom att låna pengar via Riksgälden. Det ökar statsskulden. Ett budgetöverskott är motsatsen och ger staten möjlighet att i stället amortera på skulden. Sveriges finanspolitiska ramverk innehåller ett överskottsmål som anger att den offentliga sektorns sparande i genomsnitt ska vara positivt över en konjunkturcykel.

I uppföljningen bryts statens budgetsaldo ner i flera delar utöver skillnaden mellan inkomster och utgifter: Riksgäldskontorets nettoutlåning, som bland annat täcker lån till myndigheter och affärsverk, och en kassamässig korrigering som förklarar skillnaden mellan bokförda och faktiskt utbetalda belopp. Tillsammans avgör de tre delarna statens lånebehov, som enskilda år har uppgått till över hundra miljarder kronor.

Vad är utgiftstaket?

Utgiftstaket är en övre gräns för statens totala utgifter, exklusive räntor på statsskulden, som riksdagen beslutar flera år i förväg. Syftet är att förhindra att utgifterna växer okontrollerat, oavsett hur höga skatteintäkterna är för tillfället. Utgiftstaket är en av de viktigaste spärrarna i det finanspolitiska ramverket och används tillsammans med överskottsmålet för att hålla statens finanser långsiktigt hållbara, särskilt under en lågkonjunktur när trycket att öka utgifterna är som störst.

Statens budget jämfört med en kommuns budget

Statens budget och en kommuns budget styrs av olika regelverk. Staten får gå med underskott ett enskilt år så länge det finanspolitiska ramverket följs över tid, medan kommuner och regioner omfattas av ett balanskrav som i princip innebär att budgeten inte får gå med underskott mer än enstaka år i följd. Kommunernas inkomster kommer också i högre grad från kommunalskatt och statsbidrag, snarare än de bredare skatteslag som finansierar statsbudgeten.