Hur stor är Sveriges statsskuld?
Sveriges statsskuld uppgick till 1 264,6 miljarder kronor i slutet av juli 2026, enligt Riksgälden. Det är en fortsatt ökning från slutet av 2025, då statsskulden landade på 1 244 miljarder kronor efter att ha vuxit med 93 miljarder kronor under året, andra året i rad med underskott i statsbudgeten. Som andel av BNP motsvarade statsskulden 17,4 procent 2025. Räntekostnaden för skulden var samtidigt förhållandevis låg, ungefär 13 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP, delvis tack vare att en starkare krona sänkte kostnaden för de lån som tagits i utländsk valuta.
Skulden har svängt kraftigt de senaste åren: i oktober 2025 låg den på 1 140,6 miljarder kronor, och så sent som 2018 var statsskulden 1 210 miljarder kronor. Nivån i kronor räknat säger dock inte så mycket i sig, eftersom en växande ekonomi bär en större skuld lättare. Därför är andelen av BNP det mått som ekonomer och Riksgälden själva lägger störst vikt vid.
Vad påverkar statsskulden?
Statsskulden styrs i grunden av balansen mellan statens inkomster och utgifter. När utgifterna överstiger skatteinkomsterna uppstår ett budgetunderskott, och staten måste låna för att täcka mellanskillnaden. Det är Riksgälden som sköter statens upplåning genom att ge ut statsobligationer och kortare statsskuldväxlar till investerare i Sverige och utlandet. Underskottet under 2025 landade på ungefär 102 miljarder kronor, drivet av ökade utgifter för försvar och rättsväsende samt lägre skatteintäkter än väntat.
Utöver underskottet påverkas skuldens storlek i kronor av valutakursförändringar, eftersom en del av lånen tas i utländsk valuta för att sprida risken och möta betalningar utomlands. En starkare svensk krona gör att den delen av skulden krymper räknat i kronor, även om det underliggande lånebeloppet i utländsk valuta är oförändrat. Beslut inom finanspolitiken, som skattesatser och offentliga utgifter, avgör i förlängningen hur snabbt skulden växer eller minskar över tid.
Statsskulden i procent av BNP – historik
Under och efter krisåren i början av 1990-talet ökade den svenska statsskulden kraftigt, och skuldkvoten närmade sig 70 procent av BNP. Räknat i dagens penningvärde nådde skulden som mest omkring 2 300 miljarder kronor. Den djupa recessionen tvingade fram omfattande besparingsåtgärder i mitten av 1990-talet, och tillsammans med flera år av stabil ekonomisk tillväxt minskade skuldkvoten därefter betydligt. Sedan dess har Sverige hållit en förhållandevis stram budgetdisciplin, med överskottsmål som varit vägledande för finanspolitiken.
Nedgången från 1990-talets toppnivåer till dagens 17,4 procent av BNP är en av de kraftigaste skuldsaneringarna bland utvecklade ekonomier, och den förklarar varför Sverige i dag räknas till de finansiellt mest stabila staterna i EU. Samtidigt visar de senaste två årens underskott att trenden har vänt något, om än från en mycket låg nivå.
Statsskuld eller offentlig skuld – vad är skillnaden?
Här blandas siffrorna ofta ihop, och det förklarar varför olika källor anger helt olika procenttal för “Sveriges statsskuld”. Den snäva statsskulden, som Riksgälden redovisar, omfattar bara statens egna lån och låg på 17,4 procent av BNP 2025. Den bredare måttet som används i EU:s jämförelser, den konsoliderade offentliga bruttoskulden (Maastrichtskulden), räknar även in kommunernas och regionernas skulder och gav Sverige en skuldkvot på 35,1 procent av BNP samma år.
Det är alltså inte fel att båda siffrorna beskriver “Sveriges skuld”, men de mäter olika saker. Vill du jämföra Sverige med andra EU-länder eller bedöma om landet följer EU:s regelverk är det den bredare offentliga skulden som gäller. Vill du veta exakt vad staten själv är skyldig via Riksgälden är det den snäva statsskulden som är rätt mått.
Sveriges statsskuld jämfört med andra EU-länder
EU:s medlemsländer ska enligt Maastrichtfördraget från 1992 hålla sin offentliga skuld under 60 procent av BNP, en gräns som senare byggdes ut med Stabilitets- och tillväxtpakten 1997. Regeln gäller alla medlemsländer, även Sverige som står utanför euron. Flera länder har dock aldrig kommit i närheten av gränsen: Grekland, Italien och Belgien har inte underskridit 60 procent sedan regeln började gälla 1999.
Med sin offentliga skuld på 35,1 procent av BNP 2025 hamnade Sverige på sjätte plats bland EU:s 27 medlemsländer, långt under EU-snittet på 81,7 procent.
| Land | Offentlig skuld (% av BNP, 2025) |
|---|---|
| Estland | 24,1 |
| Luxemburg | 26,5 |
| Danmark | 27,9 |
| Bulgarien | 29,9 |
| Irland | 32,9 |
| Sverige | 35,1 |
| EU-snitt | 81,7 |
| Grekland | 146,1 |
Bland de nordiska länderna sticker Norge ut med en skuld nära noll, tack vare landets oljefond, medan Finland ligger betydligt högre med omkring 76 procent av BNP. Frankrike har en offentlig skuld på över 112 procent, vilket visar hur stora skillnaderna är även mellan stora, etablerade ekonomier i EU.
Vanliga frågor om Sveriges statsskuld
Hur stor är Sveriges statsskuld just nu? Statsskulden uppgick till 1 264,6 miljarder kronor i juli 2026, motsvarande 17,4 procent av BNP för 2025.
Vad räknas som Sveriges statsskuld? Statens lån via obligationer, statsskuldväxlar och lån i utländsk valuta som Riksgälden ger ut, inte kommuners eller regioners lån.
Varför har Sverige låg statsskuld jämfört med andra EU-länder? Åtstramningen efter 1990-talskrisen, kombinerat med överskottsmål och stabil tillväxt, har hållit skulden bland de lägsta i EU sedan dess.
Hur gammal är Sveriges statsskuld?
Sverige har haft statsskuld i praktiken sedan Gustav Vasa valdes till kung 1523 och tvingades låna av handelsstaden Lübeck för att finansiera frihetskriget mot Kalmarunionen och bygga upp den nya staten. Skulden sågs länge som kungens personliga skuld snarare än statens, och sköt i höjden under stormaktstidens ständiga krig på 1600-talet. Det var först 1789 som riksdagen, dåtidens Riksens ständer, grundade Riksgäldskontoret och gav skuldförvaltningen en organiserad form, ett arv som lever kvar i dagens Riksgälden.
Vem lånar ut pengar till svenska staten?
Statsskulden finansieras genom att Riksgälden säljer obligationer och statsskuldväxlar på andrahandsmarknaden till en bred krets av köpare: svenska och utländska pensionsfonder, banker, försäkringsbolag och andra institutionella investerare. En del av upplåningen sker även i utländsk valuta, framför allt för att staten ska ha beredskap att möta betalningar och stötta finansiell stabilitet vid oro på marknaderna, en uppgift som Riksgälden delar med Riksbanken inom penningpolitiken.
Statsskuld jämfört med hushållens skulder
Statsskulden ska inte förväxlas med hushållens samlade lån, som i Sverige domineras av bolån. Medan statsskulden mäts mot BNP och används för att bedöma landets finansiella stabilitet, mäts hushållens skuldsättning oftast mot disponibel inkomst. Sverige har en av Europas högsta hushållsskulder i det måttet, samtidigt som statsskulden är bland de lägsta i EU, vilket visar att statens och hushållens ekonomi kan röra sig i helt olika riktningar. Penningpolitiken påverkar båda, men på olika sätt: för staten via kostnaden att låna om skulden, för hushållen direkt via boräntan.
Källor: Riksgälden, SCB, Ekonomifakta, Eurostat.
