Statsobligationer är räntebärande värdepapper som staten ger ut för att låna pengar av investerare. Köper du en statsobligation lånar du i praktiken ut pengar till staten mot en bestämd ränta, och får tillbaka det investerade beloppet när obligationen förfaller. Eftersom staten står bakom lånet räknas svenska statsobligationer som en av de säkraste placeringarna på räntemarknaden.
Så fungerar statsobligationer
En statsobligation är ett löpande skuldebrev där staten är låntagare. I Sverige är det Riksgälden som ger ut obligationerna, oftast genom auktioner till banker och andra stora investerare, för att finansiera statens upplåning och täcka underskott i statsbudgeten. Varje obligation har ett nominellt belopp, en löptid och i de flesta fall en fast kupongränta som betalas ut till innehavaren under tiden, till exempel en gång per år. När löptiden är slut, vid förfall, betalar staten tillbaka det nominella beloppet till den som då äger obligationen. En statsobligation är alltså en investering med mycket låg risk snarare än en möjlighet till hög avkastning. På engelska kallas en statsobligation government bond, en term som är bra att känna igen i internationella sammanhang och fondfaktablad.
Statens kreditbetyg avgör hur låg räntan blir. Sverige har högsta möjliga kreditbetyg, vilket gör att staten kan låna till en lägre ränta än länder med sämre kreditbetyg och högre upplevd risk.
Löptiden kan variera kraftigt, från strax under ett år till uppemot 30 år. Ju längre löptid, desto känsligare är obligationens pris för förändringar i det allmänna ränteläget, eftersom pengarna är bundna längre innan de betalas tillbaka.
Flera olika typer av obligationer – vilken typ av obligation passar dig?
Den svenska statsskulden byggs upp av flera olika instrument, och det är lätt att blanda ihop dem eftersom de ofta nämns i samma andetag.
- Statsskuldväxlar har kort löptid, normalt under ett år, och ges ut till en rabatterad kurs i stället för att betala löpande ränta. Skillnaden mellan köpkurs och det nominella beloppet vid förfall utgör avkastningen.
- Nominella statsobligationer är den vanligaste formen, med löptider från ett par år upp till 30 år och en fast kupongränta under hela perioden.
- Realobligationer är inflationsskyddade: både kupongränta och det belopp som betalas tillbaka räknas upp med inflationen, vilket gör dem attraktiva när många oroar sig för stigande priser.
Näraliggande men skilda begrepp är premieobligationer, en äldre sparform där räntan samlades i en pott och lottades ut skattefritt bland innehavarna, samt bostadsobligationer, som ges ut av bostadskreditinstitut som SBAB och Stadshypotek snarare än av staten. Sprider du dina pengar över olika obligationer med skilda löptider och emittenter minskar du ränterisken jämfört med att äga en enda stor post. Vill du gå igenom hela obligationsfamiljen, inklusive företagsobligationer och gröna obligationer, finns en bredare genomgång i guiden till obligationer för nybörjare.
Hur köper och handlar man statsobligationer?
Enskilda statsobligationer handlas ofta i stora poster, i praktiken från flera hundra tusen kronor och uppåt, vilket gör direktköp mindre praktiskt för de flesta privatsparare. Det vanligaste sättet att få exponering mot statsobligationer är därför indirekt, via en räntefond eller en börshandlad fond som samlar flera obligationer med olika löptider i en och samma produkt. Vill du köpa statsobligationer direkt sker det via en bank eller mäklare med tillgång till obligationsmarknaden, och du kan även handla obligationer på andrahandsmarknaden av andra investerare innan förfall.
Fonder och enskilda värdepapper som köps via en depå eller ett ISK-konto beskattas enligt schablonmetoden i stället för att varje ränteutbetalning eller värdeökning deklareras separat, vilket förenklar ägandet avsevärt jämfört med en vanlig depå.
Vilken risk och avkastning får statsobligationer, och vad styr priset?
Kreditrisken i en svensk statsobligation är mycket låg eftersom sannolikheten att staten inte kan betala tillbaka lånet bedöms som mycket liten. Det gör statsobligationer säkrare än företagsobligationer, där risken beror på det enskilda bolagets ekonomi, och betydligt säkrare än aktier, som saknar garanterad återbetalning helt. Priset för säkerheten är en lägre förväntad avkastning: ju lägre risk, desto lägre ränta behöver staten erbjuda för att låna pengar.
Räntan varierar också med löptiden. En kort statsskuldväxel ger normalt lägre ränta än en obligation med lång löptid, eftersom investerare vill ha extra kompensation för att binda pengarna under längre tid och för den ränterisk som följer med det. Den risk som finns kvar i en statsobligation är alltså i första hand ränterisk snarare än kreditrisk: stiger marknadsräntan efter att du köpt en obligation med fast kupong faller obligationens pris om du säljer den i förtid, eftersom nya obligationer då ger bättre villkor.
Statens lån via statsobligationer och Riksbankens penningpolitik
Statsobligationer spelar också en roll i penningpolitiken. Riksbanken har vid flera tillfällen köpt stora mängder statsobligationer för att pressa ner de långa marknadsräntorna och stimulera ekonomin, ett verktyg som kompletterar det vanliga styrräntebeslutet. Sambandet går även åt andra hållet: förändringar i styrräntan påverkar över tid även räntan på statsobligationer, eftersom hela räntemarknaden hänger ihop. Vill du förstå hur penningpolitik och finanspolitik skiljer sig åt och samverkar finns en genomgång i artikeln om penningpolitik.
Statsobligationer har historiskt betraktats som en trygg hamn i oroliga tider, men den statusen är inte huggen i sten. Ökad statlig upplåning i flera länder och osäkerhet kring enskilda centralbankers oberoende har fått analytiker att ifrågasätta om statsobligationer alltid ger samma skydd mot marknadsturbulens som förr.
Vanliga frågor och svar om statsobligationer
Är statsobligationer helt riskfria?
Nej, inte helt, även om kreditrisken i en svensk statsobligation är mycket låg eftersom staten backar upp lånet. Det som återstår är framför allt ränterisk: säljer du en obligation med lång löptid innan förfall kan priset ha fallit om marknadsräntan stigit sedan du köpte den.
Vad är skillnaden mellan statsobligationer och statsskuldväxlar?
Båda är värdepapper som staten ger ut för att låna pengar, men löptiden skiljer dem åt. Statsskuldväxlar har en löptid på högst ett år och saknar normalt löpande ränteutbetalningar, medan statsobligationer har längre löptid, ofta 2 till 30 år, och betalar ut en fast kupongränta under tiden.
Hur köper en privatperson statsobligationer i Sverige?
De flesta småsparare köper statsobligationer indirekt via en räntefond eller en börshandlad fond som samlar många obligationer i en produkt. Direktköp av enskilda statsobligationer sker via bank eller mäklare, men handlas ofta i stora poster som gör direktinvestering mindre praktisk för privatpersoner.
Vad händer med statsobligationer när räntan stiger?
Priset på redan utgivna obligationer med fast kupongränta faller när marknadsräntan stiger, eftersom nya obligationer då ger bättre avkastning och gamla blir mindre attraktiva i jämförelse. Äger du obligationen till förfall påverkas du inte av prisrörelsen, men säljer du i förtid kan du få ett lägre pris än du betalade.
