Styrräntan är den ränta som Riksbanken sätter för att styra inflationen och den svenska ekonomin. Just nu ligger styrräntan på 1,75 procent, en nivå som beslutades den 17 juni 2026 och som har legat still sedan september 2025.
Det är Riksbanken, Sveriges centralbank, som ensam bestämmer styrräntan (tidigare kallad reporäntan), oberoende av regeringen. Nedan går vi igenom hur styrräntan fungerar, vad som styr Riksbankens beslut om styrräntan och hur en höjning eller sänkning märks i din egen ekonomi.
Styrräntan beslutas fem gånger årligen
Riksbanken beslutar om styrräntan fem gånger om året. Sedan 2020 fattar direktionen beslut om att höja, sänka eller lämna styrräntan oförändrad vid dessa räntebesked, och vid flera av tillfällena presenteras även en penningpolitisk rapport med prognos för räntans utveckling.
Det som främst avgör Riksbankens beslut om styrräntan är hur inflationen förväntas utvecklas. Sverige har sedan 1995 ett inflationsmål på två procent, vilket fungerar som ett riktmärke för en stabil och förutsägbar prisutveckling som gynnar både hushåll och företag.
Så fungerar styrräntan i praktiken: bankernas in- och utlåningsränta
Styrräntan är den ränta en bank kan låna eller placera pengar till hos Riksbanken över natten, och den styr i sin tur bankernas egna in- och utlåningsräntor. Höjer Riksbanken styrräntan blir det dyrare för bankerna att låna, och de höjer i regel sina utlåningsräntor. Det gör det dyrare att låna pengar och mer lönsamt att spara, vilket dämpar hushållens och företagens konsumtion.
Sänker Riksbanken styrräntan i stället sjunker bankernas räntor, det blir billigare att låna, och fler hushåll och företag väljer att låna pengar och konsumera mer. Det stimulerar tillväxten, men kan också driva upp inflationen om det görs i fel konjunkturläge. En höjning eller sänkning av styrräntan slår sällan igenom krona för krona på till exempel din bolåneränta, eftersom bankerna sätter sina räntor själva.
Styrräntan påverkar penningpolitiken i Sverige
Styrräntan påverkar penningpolitiken i Sverige genom att styra efterfrågan i ekonomin. En hög ränta dämpar efterfrågan och bromsar inflationen, medan en låg ränta stimulerar både konsumtion och tillväxt. Riksbankens beslut om styrräntan får därför genomslag i snart sagt hela den svenska ekonomin, från bolån och sparkonton till företagens investeringar.
Räntan påverkar kronans värde
Räntan påverkar också kronans värde. En höjd styrränta tenderar att stärka kronan, vilket gör importerade varor billigare men kan pressa exporten. Sänks styrräntan brukar kronan i stället försvagas något, vilket gör svenska varor billigare för köpare utomlands.
Hög styrränta innebär det omvända mot en låg
En hög styrränta innebär det omvända mot en låg: dyrare lån, högre sparränta och en mer dämpad konsumtion. Har du rörlig ränta på ditt bolån märker du en höjning tämligen snabbt, medan bunden ränta styrs mer av vad marknaden redan förväntar sig om den framtida räntebanan.
Vill du förstå hur inflationen faktiskt mäts och varför just två procent är målet, går vi igenom det i vår genomgång av inflation och Riksbankens inflationsmål. Vill du i stället se hur experterna tror att bolåneräntan utvecklas framöver finns en aktuell sammanställning i vår bolåneränta-prognos för 2026, eller jämföra vad enskilda banker erbjuder just nu i SBAB:s aktuella boräntor.
Varför höjer eller sänker Riksbanken styrräntan?
Den viktigaste faktorn bakom Riksbankens beslut är inflationen. Ligger inflationen för högt brukar Riksbanken höja styrräntan för att dämpa efterfrågan, medan svag tillväxt eller för låg inflation kan motivera att Riksbanken sänker styrräntan i stället. Genom att hålla koll på räntebeskeden kan du få en tydligare bild av vart både din bolåneränta och ditt sparkonto är på väg.
Vanliga frågor om styrräntan: läs svaren, se våra tips
Här är korta svar på de vanligaste frågorna om styrräntan, hur ofta den ändras och vad den betyder för dina lån och ditt sparande.
