Obligationer är räntebärande värdepapper där du som investerare lånar ut pengar till staten, en kommun eller ett företag mot regelbundna räntebetalningar. Den här guiden förklarar vad obligationer är, hur räntan fungerar, vilka typer som finns på den svenska marknaden och hur du som privatperson investerar i obligationer eller en obligationsfond.
Att investera i obligationer ses ofta som en säker investering jämfört med aktier, men säkerheten beror helt på vilken obligation du väljer.
Vad är en obligation?
En obligation är ett löpande skuldebrev. Frågan “vad är obligationer” handlar egentligen om hur ett lån paketeras som värdepapper. Du som äger obligationen har lånat ut pengar till en emittent, vilket kan vara staten, en kommun, ett företag eller ett bostadsinstitut. I gengäld betalar emittenten ränta under löptiden och återbetalar det nominella beloppet vid förfallodatumet. Enkelt uttryckt är en obligation ett lån som handlas på börsen eller direkt mellan investerare. Eller annorlunda formulerat: en obligation är ett skuldebrev där du som långivare får ränta och pengarna tillbaka.
Skillnaden mot en aktie är tydlig. En aktie ger dig en ägarandel i ett bolag. En obligation ger dig en fordran på emittenten. Du delar inte vinsten, du får ränta. När du köper en obligation lånar du ut pengar och får räntebetalningar regelbundet under löptiden. Du har ingen rösträtt, men du står före aktieägarna i kön om bolaget går i konkurs.
Obligationer handlas oftast på andrahandsmarknaden, antingen via bankernas obligationsdesker eller elektroniskt. Småsparare når marknaden främst genom obligationsfonder eller räntefonder.
Hur fungerar obligationer?
Obligationen betalar kupongränta under löptiden och återbetalar det nominella beloppet vid förfallodatumet. Räntan kan vara fast eller rörlig, och kursen på obligationen rör sig motsatt mot marknadsräntan.
Kupongränta och nominellt belopp
Kupongräntan är den ränta emittenten lovar att betala. Räntan kan vara fast ränta eller rörlig ränta. Vid en fast kupongränta på 4 procent och ett nominellt belopp på 10 000 kronor får du 400 kronor per år tills obligationen förfaller. Då återbetalas också det nominella beloppet på 10 000 kr.
En rörlig ränta justeras vanligen mot STIBOR, Stockholm Interbank Offered Rate, plus en marginal. Stiger STIBOR stiger även din ränta. Sjunker STIBOR sjunker den.
Obligationer handlas i procent av det nominella beloppet. Står kursen på 105 procent på en obligation med 10 000 kr nominellt kostar den 10 500 kr.
Löptid och förfallodatum
Obligationens löptid är tiden från emission till förfallodatum. Kort löptid betyder en löptid under ett år. Lång löptid sträcker sig flera år, ibland decennier.
Längre löptid ger normalt högre kupongränta och högre avkastning, men också högre ränterisk. Om marknadsräntan stiger faller priset på din obligation mer ju längre löptid den har. Sambandet kallas duration. En obligation med duration på sju år tappar ungefär sju procent i pris om marknadsräntan stiger en procentenhet. Det nominella beloppet återbetalas vid förfall, oavsett vad som händer med kursen längs vägen.
Andrahandsmarknaden
På andrahandsmarknaden köps och säljs obligationer mellan investerare innan förfallodatumet. Statsobligationer och stora företagsobligationer är ofta likvida. Mindre företagsobligationer kan vara svårsålda till bra pris.
Vill du komma åt pengarna före förfall säljer du obligationen på andrahandsmarknaden. Du får då rådande marknadspris, inte nominellt belopp.
Vilka typer av obligationer finns det?
Obligationer delas in efter emittent och struktur. De vanligaste är statsobligationer och företagsobligationer, men det finns även gröna obligationer, bostadsobligationer och flera andra varianter. Varje typ har egen riskprofil och egen avkastningsnivå.
Statsobligationer
Statsobligationer emitteras av staten. I Sverige sköts detta av Riksgälden, som ger ut obligationer för att finansiera statlig verksamhet. Kreditvärdigheten är hög, risken låg och kupongräntan därför också låg. Statsobligationer handlas i stora poster, ofta från en miljon kronor, och är ovanliga som direktinvestering för småsparare.
Du når svenska statsobligationer enklast via en statsobligationsfond eller via en bred räntefond.
Företagsobligationer
Företagsobligationer emitteras av företag för att finansiera verksamhet, investeringar eller refinansiering av tidigare lån. De ger generellt högre ränta än statsobligationer, men risken är också större eftersom företag kan gå i konkurs.
Företagsobligationer delas i två huvudgrupper baserat på kreditbetyg från ratinginstitut som Standard & Poor’s och Moody’s.
Investment Grade har kreditbetyg BBB eller högre. Risken är låg, kupongräntan måttlig. Stora svenska bolag som Volvo, Telia och Vattenfall ger ut obligationer i den här kategorin.
High Yield har kreditbetyg under BBB och kallas också skräpobligationer. Risken är högre, räntan högre. Småbolag, fastighetsbolag i tillväxt och bolag i finansiell utmaning hamnar ofta här.
Bostadsobligationer
Bostadsobligationer emitteras av bostadsinstitut som Nordea Hypotek, SBAB och Stadshypotek. Pengarna används för att finansiera bolån. Risken är låg eftersom obligationerna har säkerhet i bostadskrediter, och de räknas ofta som nästan lika säkra som statsobligationer.
Gröna obligationer
En grön obligation används för att finansiera projekt med uttalat miljösyfte. Det kan handla om förnybar energi, energieffektiviseringar eller hållbara byggprojekt som bidrar till hållbar utveckling. Pengarna är öronmärkta till olika miljöprojekt och får inte användas till annat. Svenska fastighetsbolag, kommuner och energibolag är framträdande emittenter.
Den gröna obligationen fungerar mekaniskt som vilken annan obligation som helst. Det som skiljer är öronmärkningen av kapitalet och kraven på rapportering om hur pengarna används.
Nollkupongsobligationer
Nollkupongsobligationer betalar ingen löpande ränta. Istället säljs de under nominellt belopp. Du köper exempelvis en obligation med nominellt belopp 1 000 kr för 710 kr och får tillbaka 1 000 kr vid förfall. Skillnaden är din avkastning.
Den här strukturen passar dig som vill placera ett bestämt belopp till en bestämd förfallodag utan att hantera löpande räntebetalningar.
Premieobligationer
Premieobligationer var en typ av statsobligation där Riksgälden samlade räntan i en pott och lottade ut den bland obligationsinnehavarna. Vinsterna var skattefria. Sparformen var populär bland svenska sparare under lång tid.
Riksgälden slutade emittera nya premieobligationer 2016. Den 2 december 2021 återbetalades den sista av Riksgäldens premieobligationer. Sparformen är därmed avslutad och inga premieobligationer går att köpa idag.
Hybridobligationer och konvertibler
Hybridobligationer blandar drag från obligationer och aktier. De har ofta evig löptid, är efterställda andra skulder och ger högre ränta för att kompensera för risken. Banker och stora bolag använder hybridobligationer för att stärka sitt kapital.
Konvertibler är skuldebrev som kan bytas mot aktier till en förutbestämd kurs under en bestämd tidsperiod. Innehavaren får ränta så länge konvertibeln löper, men kan välja att konvertera till aktier om aktiekursen stiger tillräckligt.
Jämförelse av vanliga typer
| Typ | Emittent | Risknivå | Typisk ränta | Lämplig för nybörjare |
|---|---|---|---|---|
| Statsobligation | Staten via Riksgälden | Mycket låg | Låg | Via fond |
| Bostadsobligation | Bostadsinstitut | Låg | Låg till medel | Via fond |
| Företagsobligation IG | Stora bolag | Medel | Medel | Via fond |
| Företagsobligation HY | Mindre eller riskbolag | Hög | Hög | Med kunskap |
| Grön obligation | Varierar | Varierar | Varierar | Via fond |
| Nollkupongsobligation | Varierar | Medel | Medel | Sällan |
Hur köper man obligationer som privatperson?
Småsparare når oftast obligationsmarknaden via fonder eftersom direkthandel kräver stora belopp. Banker och mäklare handlar enskilda obligationer i poster från 10 000 kronor upp till 100 000 kronor eller mer, och statsobligationer ofta i ännu större poster på flera miljoner.
Direkthandel via bank eller mäklare
Ringer du Värdepappersdesken hos Nordea, SEB, Swedbank eller Handelsbanken kan du köpa enskilda obligationer. Du anger önskad obligation, belopp och förhandlar pris. Kursen anges i procent av nominellt belopp och du betalar courtage utöver kursen.
DEGIRO och Avanza erbjuder också obligationshandel för privatpersoner. DEGIRO tar 2 euro plus 1 euro i hantering per order. Avanza har endast ett urval och ofta i stora poster.
Direkthandel passar dig som vill placera ett större belopp i en specifik obligation och hålla den till förfall.
Obligationsfonder och räntefonder
Obligationsfonder samlar in kapital från många investerare och köper en bred portfölj av obligationer. Du får riskspridning och diversifiering, professionell förvaltning och kan börja med små belopp, från någon hundralapp i månaden.
Räntefonder är ett bredare begrepp som inkluderar både obligationsfonder och fonder som köper kortare räntepapper. Räntefonder delas oftast in efter löptid och kreditrisk.
För en nybörjare räcker det ofta att investera i obligationsfonder via en bred räntefond med svenska eller globala obligationer, kombinerat med en kort räntefond för pengar du vill ha åtkomliga inom ett till två år. Att blanda obligationer och fonder ger både trygghet och flexibilitet.
Börshandlade fonder (ETF)
Börshandlade fonder, ETF:er, handlas på börsen som aktier. De erbjuder exponering mot en korg av obligationer och kan köpas under hela handelsdagen. ETF:er har ofta lägre förvaltningsavgift än vanliga fonder.
Nackdelen är att svenska ETF:er på obligationer är få. De flesta är amerikanska eller europeiska, vilket innebär valutarisk och ibland sämre skattevillkor.
Vilka fördelar har obligationer?
Obligationer ger stabil avkastning, sänker portföljrisken och betalar regelbundna räntor. De passar dig som vill ha en förutsägbar inkomst eller balansera en aktieportfölj.
De främsta fördelarna är:
- Stabil avkastning. Kupongräntan betalas på fastställda datum och du vet i förväg vad du får om du håller obligationen till förfall, eftersom det nominella beloppet återbetalas vid förfall.
- Lägre risk än aktier. Särskilt statsobligationer och bostadsobligationer har historiskt mycket låg risk för förlust.
- Riskspridning i portföljen. Obligationer rör sig ofta motsatt mot aktier, särskilt under börsoro, och sänker den totala volatiliteten.
- Prioritet vid konkurs. Obligationsinnehavare betalas före aktieägare om bolaget går i konkurs.
- Möjlighet till kursvinst. Faller marknadsräntan stiger priset på din obligation och du kan sälja med vinst.
Bredden gör obligationer till en hörnsten i en diversifierad portfölj.
Vilka risker finns med obligationer?
Obligationer påverkas av räntor, kreditrisk, inflation och likviditet. Risken varierar kraftigt mellan en svensk statsobligation och en High Yield-företagsobligation.
Ränterisk
Stiger marknadsräntan sjunker priset på din obligation, och tvärtom. Effekten är större ju längre löptid obligationen har.
Ett räkneexempel: en obligation med fem års löptid och 3 procent kupongränta tappar runt fem procent i pris om marknadsräntan stiger en procentenhet. Säljer du obligationen då blir det förlust. Håller du den till förfall får du ändå dina 3 procent per år plus nominellt belopp tillbaka.
Kreditrisk
Hamnar företaget i konkurs riskerar du att förlora hela eller delar av investeringen. Statsobligationer har mycket låg kreditrisk i Sverige. Företagsobligationer i High Yield-segmentet kan ha konkurssannolikhet på flera procent per år, och får ett företag i konkurs får obligationsinnehavarna ofta bara delar av sitt kapital tillbaka.
Ratinginstitut som Standard & Poor’s, Moody’s och Fitch ger varje stor emittent ett kreditbetyg. Det är ditt enklaste sätt att jämföra kreditrisk.
Inflationsrisk
Inflation äter upp den nominella avkastningen. Ger din obligation 3 procent och inflationen är 4 procent har du tappat köpkraft. Reala obligationer, indexerade mot KPI, finns på den svenska marknaden men är mindre vanliga för privatsparare.
Likviditetsrisk
Vissa obligationer är svåra att sälja på andrahandsmarknaden utan att tappa pris. Statsobligationer och stora företagsobligationer är likvida. Små High Yield-emissioner kan kräva rabatt för att hitta köpare.
Hur beskattas obligationer i Sverige?
Ränteinkomster och kapitalvinster på obligationer beskattas med 30 procent, men ISK och kapitalförsäkring ger schablonbeskattning. För de flesta småsparare blir det fördelaktigare att hålla obligationsfonder i ett investeringssparkonto.
På ett vanligt depåkonto beskattas kupongränta som ränteinkomst och eventuell vinst vid försäljning som kapitalvinst, båda med 30 procent skatt. Förluster kan ofta kvittas mot andra kapitalvinster.
På ISK eller i en kapitalförsäkring beskattas hela kapitalet med en årlig schablonskatt baserat på statslåneräntan plus ett tillägg. Du behöver inte deklarera enskilda affärer. När statslåneräntan är låg blir ISK ofta billigare än depå. När statslåneräntan är hög kan depå löna sig om du har förluster att kvitta.
Utländska obligationer kan omfattas av källskatt i ursprungslandet. Sverige har dubbelbeskattningsavtal med många länder och du kan ofta få avräkning för utländsk skatt.
Räkneexempel: vad ger en obligation efter ränta, skatt och inflation?
Anta att du köper en svensk företagsobligation i Investment Grade-segmentet för 10 000 kr med fem års löptid och 4 procent kupongränta. Du behåller den till förfall och håller den i ett vanligt depåkonto.
År 1 till 5: Du får 400 kr i ränta varje år, totalt 2 000 kr.
Skatt: 30 procent på räntan ger 120 kr per år, totalt 600 kr i skatt.
Efter skatt: 1 400 kr i ränteavkastning över fem år, plus nominellt belopp 10 000 kr.
Inflation: Med en genomsnittlig inflation på 2 procent per år tappar dina 10 000 kr cirka 9,6 procent i köpkraft över fem år. Det motsvarar 960 kr i förlorad köpkraft.
Real avkastning: 1 400 kr i räntor efter skatt minus 960 kr i inflationsförlust = 440 kr över fem år, vilket motsvarar ungefär 0,9 procent real avkastning per år.
I ett ISK hade schablonskatten varit lägre vid normal statslåneränta, och nettot något bättre. Räkneexemplet visar varför många sparare väljer obligationer som balans i portföljen snarare än som avkastningsmotor.
Vad bör nybörjaren tänka på innan köpet?
Tre faktorer styr valet: löptid, kreditbetyg och hur obligationen passar i portföljen. Ta dem i tur och ordning innan du klickar köp.
Löptid och ränterisk
Matcha löptiden mot din placeringshorisont. Behöver du pengarna inom två år väljer du korta räntefonder. Sparar du långsiktigt kan du ta längre löptid och högre kupongränta.
Tänk också på ränteförväntningarna. Tror du att Riksbanken sänker räntan kan långa obligationer ge kursvinst. Tror du att räntorna stiger är korta obligationer säkrare.
Kreditbetyg och utgivare
Läs kreditbetyget innan du köper en företagsobligation. Investment Grade betyder rimlig säkerhet. High Yield betyder hög ränta men reell risk för förlust.
För bredare exponering räcker en fond. Då lägger fondförvaltaren tid på att läsa kreditrapporter åt dig.
Plats i portföljen
Obligationer fungerar bäst som komplement till aktier, inte som ersättning. En vanlig tumregel för balansportföljer är 60 procent aktier och 40 procent räntor, men fördelningen ska matcha din risktolerans och sparhorisont.
Ung och långsiktig sparare har ofta lägre andel räntor. Pensionärer och kortsiktiga sparare har högre.
Hur kommer jag igång med obligationer i praktiken?
De flesta nybörjare börjar med en räntefond eller obligationsfond via en svensk nätmäklare. Stegen är enkla:
- Öppna ett ISK hos Avanza, Nordnet eller din bank. Det är gratis och du betalar bara schablonskatt på kapitalet.
- Välj fond. En bred räntefond med svenska eller globala obligationer fungerar bra som första steg. Kolla förvaltningsavgiften, helst under 0,5 procent.
- Sätt upp månadssparande. Då köper du både när priserna är låga och höga, och slipper marknadstajming.
- Följ upp en gång per år. Justera fördelningen mellan aktier och räntor om din risktolerans eller sparhorisont förändras.
Vill du bygga upp kunskap innan ett större köp av enskilda obligationer kan du läsa Riksgäldens information om svenska statsobligationer och kreditbetygsbyråernas grundläggande material om ratingsystemet.
Vanliga frågor om obligationer
Vad är skillnaden mellan en obligation och en aktie?
En obligation är ett lån till en emittent där du får ränta och nominellt belopp tillbaka. En aktie är en ägarandel i ett bolag där du delar vinst genom utdelning och kursvinst. Obligationer har lägre risk och lägre avkastning än aktier på lång sikt.
Är obligationer säkrare än aktier?
Statsobligationer och bostadsobligationer har historiskt mycket lägre risk än aktier. Företagsobligationer i High Yield-segmentet kan ha risk i nivå med vissa aktier. Säkerheten beror på emittenten och kreditbetyget. Helt riskfri investering är ingen obligation, men välda statsobligationer kommer mycket nära.
Finns premieobligationer kvar?
Nej. Riksgälden slutade emittera premieobligationer 2016 och den sista utestående återbetalades 2 december 2021. Sparformen är avslutad.
Hur mycket pengar behöver jag för att köpa obligationer?
Direktköp av enskilda obligationer kräver ofta minst 10 000 kr per post och ibland upp till 1 000 000 kr. Via obligationsfond eller räntefond kan du börja från någon hundralapp i månaden.
Vad är Investment Grade och High Yield?
Investment Grade är företagsobligationer med kreditbetyg BBB eller högre, vilket motsvarar låg konkursrisk. High Yield har lägre kreditbetyg, högre risk och högre ränta som kompensation.
Hur påverkar räntan obligationspriset?
Stiger marknadsräntan sjunker priset på befintliga obligationer eftersom nya emissioner erbjuder högre ränta. Höga räntor påverkar därför negativt om du vill sälja innan förfall. Sjunker marknadsräntan stiger priset på befintliga obligationer. Effekten är större ju längre löptid obligationen har.
Hur sprider obligationer risken i en portfölj?
Obligationer hjälper dig att sprida risken eftersom de ofta rör sig motsatt mot aktier under börsoro. En kombination av obligationer och aktier ger lägre svängningar än en ren aktieportfölj. Att blanda obligationer och fonder i en bred portfölj är ett klassiskt sätt att sänka volatiliteten utan att helt ge upp avkastningen.
