Efterlevandepension och efterlevandestöd är det ekonomiska stöd som betalas ut till make, maka, registrerad partner, sambo eller barn när en nära anhörig dör. Stödet ingår i den allmänna pensionen och ska täcka en del av den inkomst som hushållet förlorar när en försörjare avlider, men utgifterna för boende, mat och räkningar ligger oftast kvar oförändrade.
Efterlevandepension består av flera delar: barnpension till barn, omställningspension till efterlevande vuxen och efterlevandestöd som fyller ut barnpensionen när den blir för låg. Den äldre änkepensionen finns kvar för vissa födda före 1945, men har i övrigt ersatts av omställningspensionen. I den här guiden går vi igenom vad efterlevandepension och efterlevandestöd innehåller, vem som har rätt till pengarna, hur mycket som betalas ut och hur ansökan går till.
Vad ingår i efterlevandepension och efterlevandestöd?
Efterlevandepension är ett samlingsnamn för flera separata förmåner inom den allmänna pensionen, ibland kallad familjepension, och vilken del du kan få beror på din relation till den avlidne och om det finns barn i hushållet.
- Barnpension betalas ut till barn vars förälder har dött, som längst till 18 års ålder, eller till 20 år om barnet fortfarande går i skolan.
- Efterlevandestöd fyller ut barnpensionen till en garanterad lägstanivå när den avlidna föräldern haft låg eller ingen pensionsgrundande inkomst, så att barnpension och efterlevandestöd tillsammans alltid når upp till en viss summa.
- Omställningspension betalas till en efterlevande make, maka, registrerad partner eller sambo med gemensamma barn under en begränsad tid efter dödsfallet.
- Änkepension är en äldre förmån som fasades ut när omställningspensionen infördes, men som fortfarande betalas till kvinnor som var gifta och födda 1944 eller tidigare och som uppfyllde villkoren innan reformen.
Alla delarna administreras av Pensionsmyndigheten och räknas om vid varje årsskifte, precis som den vanliga allmänna pensionen som syns i det orange kuvertet. Månaden då dödsfallet inträffar betalas pension, bostadstillägg och eventuellt äldreförsörjningsstöd ut i sin helhet till dödsboet, innan efterlevandepensionen tar över från och med nästa månad.
Vem får efterlevandepension, familjepension eller ersättning?
Rätten till ersättning avgörs av relationen till den avlidne vid dödsfallet, inte av hur länge relationen varat.
Make, maka och registrerad partner har rätt till omställningspension oavsett om paret har gemensamma barn. Sambo har bara rätt till omställningspension om make, sambo eller partner haft eller har gemensamma barn med den avlidne, eller om paret tidigare varit gifta med varandra. En sambo utan gemensamma barn har alltså ingen rätt till ersättning, till skillnad från en efterlevande maka, make eller registrerad partner.
Barn under 18 år har rätt till barnpension om en förälder dör, och kan även ha rätt till efterlevandestöd som anhörig om barnpensionen blir låg. Rätten kan förlängas till 20 år om barnet fortfarande studerar på grundskole- eller gymnasienivå. Det spelar ingen roll om föräldrarna var gifta, sambo eller separerade, barnpensionen och efterlevandestödet följer det biologiska eller juridiska föräldraskapet.
Hur mycket pension och stöd betalas ut, och hur länge?
Omställningspensionen betalas ut i minst tio månader efter dödsfallet, oavsett hur länge paret var gifta eller sambo. Fanns det gemensamma barn under 18 år vid dödsfallet förlängs utbetalningen så länge det yngsta barnet är under 18 år. Pensionen upphör dessutom senast vid 65 års ålder eller om den efterlevande gifter om sig.
Beloppet räknas fram utifrån den avlidnes pensionsgrundande inkomst, ungefär på samma sätt som den vanliga inkomstpensionen beräknas. Har pensionspoäng tillgodoräknats för färre än 30 år räknas ersättningen ner proportionellt mot antalet intjänade år. Har den avlidne haft en låg eller ingen inkomst kan omställningspensionen i stället bli en garantipension, en lägsta nivå som gäller för den som bott länge i Sverige.
Barnpensionen beräknas på liknande sätt utifrån den avlidna förälderns intjänade pension och delas lika mellan flera syskon om det finns fler än ett barn. Är barnpensionen för låg fyller efterlevandestödet ut mellanskillnaden upp till en garanterad lägstanivå, en utbetalning som sköts av Försäkringskassan snarare än Pensionsmyndigheten.
Så fungerar återbetalningsskydd i tjänstepensionens försäkring
Efterlevandepension och efterlevandestöd från Pensionsmyndigheten är bara en del av bilden. De flesta anställda har också en tjänstepension där arbetsgivaren betalat in avgifter, och den kan ha ett eget efterlevandeskydd i sin försäkring som fungerar helt separat.
Det vanligaste tillvalet i tjänstepensionen kallas återbetalningsskydd. Med återbetalningsskyddet påslaget går det kapital som finns kvar i tjänstepensionen till dina förmånstagare, till exempel make, sambo eller barn, om du avlider innan eller under utbetalningstiden. Utan återbetalningsskydd stannar pengarna i stället kvar i det gemensamma pensionskollektivet hos bolag som AMF, SPP, KPA eller SPV, vilket ger en något högre pension medan du lever men ingen utbetalning till dina förmånstagare om du dör. Har den avlidne haft en privat pensionsförsäkring ingår ofta ett liknande efterlevandeskydd även där, och du som efterlevande kan då ha rätt till ersättning direkt från den försäkringen.
Skillnaden mot den allmänna pensionen är alltså tydlig: efterlevandepension och efterlevandestöd är lagstadgade och administreras av staten, medan efterlevandeskydd i tjänstepensionen och den privata pensionsförsäkringen är ett val du själv gör hos ditt pensionsbolag.
Kan du lägga till återbetalningsskydd i efterhand?
Vill du lägga till återbetalningsskydd i en försäkring där det saknas går det oftast bra, men bara fram tills utbetalningen av tjänstepensionen har startat. Du behöver då normalt svara på hälsofrågor hos pensionsbolaget innan tillägget godkänns. Vill du i stället ta bort återbetalningsskyddet kan du vanligen göra det när som helst, även efter att utbetalningen har börjat.
Det är särskilt värt att se över valet av återbetalningsskydd vid stora livshändelser: när du skaffar barn, gifter dig eller blir sambo, eller när barnen flyttar hemifrån och behovet av ett efterlevandeskydd förändras.
Hur ansöker du om efterlevandepension?
I de allra flesta fall behöver du inte ansöka aktivt. Var den avlidne bosatt i Sverige vid dödsfallet får Pensionsmyndigheten automatiskt uppgift om dödsfallet från Skatteverkets folkbokföring, och rätten till efterlevandepension och efterlevandestöd prövas utan att du behöver göra något. Du får därefter ett beslut hemskickat som visar vilken ersättning du beviljats och hur länge utbetalningen gäller, ungefär som beskattningen av pension i övrigt sker automatiskt via skattetabellen.
Ansökan krävs i stället om du själv är bosatt utomlands, om den avlidne aldrig bott i Sverige, eller om ni har bott i olika länder. Då fyller du i en blankett hos Pensionsmyndigheten och skickar in tillsammans med underlag som visar relationen till den avlidne. Har den avlidne haft tjänstepension eller en pensionsförsäkring med efterlevandeskydd behöver du dessutom kontakta respektive pensionsbolag separat, eftersom den utbetalningen inte hanteras av Pensionsmyndigheten.
Åldersgränsen på 65 år som avgör när omställningspensionen upphör sammanfaller för övrigt med samma riktålder som styr när den vanliga allmänna pensionen tidigast kan tas ut, vilket gör att många frågor om efterlevandepension, efterlevandestöd och ordinarie pensionsålder hänger ihop i praktiken.
Vanliga frågor och svar om efterlevandepension
Vem har rätt till efterlevandepension?
Make, maka, registrerad partner eller sambo med gemensamma barn kan ha rätt till omställningspension. Barn under 18 år, eller upp till 20 år vid fortsatt skolgång, kan ha rätt till barnpension och efterlevandestöd. Rätten prövas automatiskt om den avlidne var bosatt i Sverige.
Hur länge betalas omställningspension ut?
Omställningspensionen betalas ut i tio månader efter dödsfallet, och förlängs så länge du har barn under 18 år hemma. Den upphör senast när du fyller 65 år eller gifter om dig.
Måste man ansöka om efterlevandepension själv?
Nej, i de flesta fall inte. Är den avlidne bosatt i Sverige får Pensionsmyndigheten automatiskt uppgifter om dödsfallet och prövar rätten till efterlevandepension och efterlevandestöd utan ansökan. Har den avlidne bott utomlands, eller har du själv flyttat utomlands, behöver du ansöka själv.
Är efterlevandepension samma sak som efterlevandeskydd i tjänstepensionen?
Nej. Efterlevandepension och efterlevandestöd är delar av den allmänna pensionen och betalas ut av Pensionsmyndigheten. Efterlevandeskydd, ofta kallat återbetalningsskydd, är i stället ett tillval i tjänstepensionen och den privata pensionsförsäkringen som betalas ut av pensionsbolaget, till exempel AMF, SPP eller KPA.
Betalar man skatt på efterlevandepension?
Ja, efterlevandepension beskattas som inkomst av tjänst på samma sätt som allmän pension i övrigt. Beloppet som betalas ut är därför brutto, och skatt dras enligt din skattetabell innan pengarna når kontot.
