Allmän pension förklarad: så fungerar inkomstpension, premiepension och garantipension 2026

Allmän pension är den statliga pensionen som Pensionsmyndigheten ansvarar för. Alla som har arbetat eller bott i Sverige får allmän pension, och den består av flera delar: inkomstpension och premiepension som du tjänar in genom arbete, samt garantipension som grundskydd. Dessutom kan inkomstpensionstillägg, tilläggspension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ingå beroende på din situation. Den här guiden går igenom varje del, visar hur den tjänas in, när du kan ta ut den och vad de nya reglerna för pensionen 2026 betyder för dig.

Vad är allmän pension?

Allmän pension är pensionen från staten som betalas ut så länge du lever. Pensionsmyndigheten förvaltar den allmänna pensionen och bestämmer årligen vilket belopp du ska få. Den grundas på alla inkomster du betalat skatt för i Sverige om du arbetat och bott i Sverige. Inkomster som räknas är lön, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning från a-kassa och sjuk- och aktivitetsersättning.

Den statliga pensionen är grunden i det svenska pensionssystemet. De flesta får dessutom en tjänstepension från arbetsgivaren och kan ha ett eget privat pensionssparande. Tjänstepensionen står för cirka 20 procent av alla pensionsutbetalningar i Sverige enligt Skandia.

Den allmänna pensionen betalas livet ut, oavsett hur länge du lever. Det är en stor skillnad mot privat sparande där pengarna kan ta slut.

Så fungerar allmän pension steg för steg

Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst till allmän pension. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resten, 2,5 procent, går till premiepensionen.

Pensionsgrundande inkomst är din lön och andra skattepliktiga ersättningar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. För 2026 motsvarar det en årsinkomst på 672 600 kronor, det vill säga en månadsinkomst på cirka 56 050 kronor enligt minPension. Inkomster över det taket ger ingen extra allmän pension.

Du tjänar in pensionsrätter varje år du arbetar eller får skattepliktig ersättning. Pensionsrätterna visar hur mycket allmän pension du tjänat in totalt. Beslutet om dina pensionsrätter bygger på din senast deklarerade inkomst och meddelas en gång om året, enligt bestämmelser i 59–61 kap. socialförsäkringsbalken.

Inkomster som inte ger pensionsrätter är kapitalvinster, barnbidrag, underhållsstöd, skattefria stipendier, svarta inkomster och inkomster du tjänat i andra länder. Studiebidrag från CSN räknas däremot om du ansökt om bidragsdelen.

Inkomstpension: den största delen av allmän pension

Inkomstpensionen utgör den största delen av allmän pension. Avsättningen motsvarar 16 procent av din pensionsgrundande inkomst varje år.

Inkomstpensionen är ett fördelningssystem. Dagens pensionsinbetalningar finansierar dagens pensionärer, snarare än att pengarna sparas på ett individuellt konto. Det är staten som förvaltar inkomstpensionen via AP-fonderna, som är Första, Andra, Tredje och Fjärde Allmänna Pensionsfonden. De kallas buffertfonder och fungerar som utjämning när inbetalningarna och utbetalningarna inte balanserar år till år.

Du kan inte själv påverka hur inkomstpensionen placeras. Storleken bestäms av hur många år du arbetat, vilken lön och annan skattepliktig ersättning du haft samt hur inkomstutvecklingen i Sverige sett ut.

Premiepension: den del du själv kan påverka

Premiepensionen är den del av allmän pension du själv kan placera. Avsättningen är 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst varje år, och pengarna placeras i fonder du själv väljer.

Premiepensionen kallades tidigare PPM. Pensionsmyndigheten erbjuder ett brett urval av premiepensionsfonder, och du kan ändra dina fondval när du vill. Gör du inget aktivt val placeras pengarna i förvalsalternativet AP7 Såfa, som förvaltas av Sjunde AP-fonden. AP7 Såfa kallas också ickevalsalternativet.

Premiepensionen påverkas helt av börsutvecklingen. Värdet kan därför variera mer än övrig allmän pension från år till år. Vid premiepensionsuttag kan du också välja efterlevandeskydd så att pensionen fortsätter betalas ut till make, registrerad partner eller sambo om du dör. Utan efterlevandeskydd fördelas dina återstående premiepensionsmedel som arvsvinster till andra pensionssparare.

Garantipension: grundskyddet vid låg eller ingen inkomst

Garantipensionen är ett grundskydd för dig som haft låg eller ingen inkomst under arbetslivet. Den fyller upp till en lägsta nivå om din inkomstpension är liten. Garantipensionen är skattefinansierad och behöver inte tjänas in via lön.

Tre faktorer påverkar garantipensionens storlek:

• Antal år bosatt i Sverige
• Intjänad inkomstpension
• Civilstånd (ogift ger högre belopp än gift)

För att ha rätt till garantipension måste du ha bott i Sverige i minst 3 år. För full garantipension krävs 40 års bosättning, räknat från det år du fyllde 26 år. Har du bott kortare tid minskar garantipensionen med 1/40-del per saknat år. Tre års bosättning ger till exempel 3/40-delar garantipension.

Du behöver inte ansöka om garantipension separat. Pensionsmyndigheten prövar automatiskt rätten när du ansöker om allmän pension. Cirka 300 000 svenskar har enbart garantipension, och knappt 1 miljon har en kombination av inkomst- och garantipension enligt 60plusbanken.

Inkomstpensionstillägg och tilläggspension

Inkomstpensionstillägget är ett tillägg till allmän pension för dig med låg inkomstgrundad pension. Det kan uppgå till högst 600 kronor i månaden före skatt och beviljas automatiskt om du har rätt till det. Tillägget ges till dig med egen intjänad allmän pension mellan ungefär 9 973 och 18 838 kronor per månad enligt minPension. Du måste ha uppnått riktåldern och ta ut din inkomstgrundade pension för att få inkomstpensionstillägget.

Tilläggspension gäller dig som är född 1938-1953. Den ersätter det gamla ATP-systemet och baseras på pensionspoäng du tjänat in före 1999. Ju fler och högre pensionspoäng du har, desto högre blir din tilläggspension.

Är du född 1937 eller tidigare består din allmänna pension enbart av tilläggspension och eventuellt inkomstpensionstillägg. Är du född 1938 eller senare kan din allmänna pension bestå av inkomstpension, tilläggspension, inkomstpensionstillägg, premiepension och garantipension.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägg är ett skattefritt stöd för dig som har låg pension. Det baseras på boendekostnad, inkomst, tillgångar och familjesituation. Pensionsmyndigheten prövar samtidigt om du har rätt till äldreförsörjningsstöd när du ansöker om bostadstillägg.

Äldreförsörjningsstöd ges till dig som har ingen eller mycket låg pension. Stödet säkerställer en så kallad skälig levnadsnivå. Det betalas till exempel ut till dig som arbetat kort tid eller flyttat till Sverige sent i livet och därför inte tjänat in en egen pension från staten.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd räknas inte som allmän pension i strikt mening, men de fyller upp inkomsten för pensionärer som annars skulle leva med mycket små marginaler. Du ansöker via Pensionsmyndigheten.

När kan du ta ut allmän pension?

Du kan tidigast ta ut din allmänna pension tre år före riktåldern. Riktåldern är en åldersgräns som följer medellivslängden och som höjs när vi lever längre. Den allmänna pensionen kan tas ut tidigast vid 64 år under 2026 och 2027.

Riktåldern för 2026–2031 är 67 år. Den fastställdes mellan 2020 och 2025 och gäller för dem som är födda 1960–1964. Riktåldern fastställs sex år innan den börjar gälla, så du kan planera i god tid. För senare årskullar gäller prognoser tills den slutgiltiga riktåldern beslutas.

Garantipension kan tidigast tas ut från 66 års ålder, en åldersgräns som höjs till 67 år från 2026. För dig född 1957 gäller fortfarande 65 år som tidigaste uttagsålder för garantipension. Den genomsnittliga pensioneringsåldern i Sverige är i dag 65,5 år.

Du kan både arbeta och ta ut allmän pension samtidigt. Skatteavdraget görs då enligt två olika skattekolumner, och du kan räkna ut din skatt hos Skatteverket.

Höjd pension 2026: nya regler och belopp

Inkomstpensionen höjs med 1,9 procent från januari 2026, och garantipensionen höjs med 0,7 procent. Höjningarna gäller alla pensionärer från och med första utbetalningen i januari.

Inkomstpensionen följer inkomstutvecklingen i samhället. Den verkliga inkomstutvecklingen för året var 3,5 procent, men en så kallad förskottsränta på 1,6 procentenheter dras av. Förskottsräntan är ett sätt att göra pensionerna högre tidigare i livet och inte skjuta de största utbetalningarna till senare år. Resultatet blir 1,9 procents höjning.

Garantipensionen följer prisutvecklingen och inflation via prisbasbeloppet. Eftersom priserna ökat långsammare än lönerna det senaste året blir höjningen av garantipensionen mindre, 0,7 procent. Skillnaden i höjning gör att din totala allmänna pension ökar olika mycket beroende på vilka delar du har.

Exempel på hur 1,9 procents höjning slår enligt Skandia:

• 15 000 kronor i inkomstpension ger cirka 285 kronor mer per månad
• 20 000 kronor ger cirka 380 kronor mer per månad
• 25 000 kronor ger cirka 475 kronor mer per månad

Pensionärer med endast inkomstpension får hela höjningen på 1,9 procent. Pensionärer med både inkomst- och garantipension får en höjning mellan 0,7 och 1,9 procent beroende på fördelningen. Pensionärer med enbart garantipension får 0,7 procent. Det finns drygt 1 miljon pensionärer i den första gruppen, knappt 1 miljon i den andra och cirka 300 000 i den tredje enligt 60plusbanken.

Från och med januari 2026 ser du ditt nya månadsbelopp på Mina sidor hos Pensionsmyndigheten eller i ditt orange kuvert som kommer i mitten av januari.

Orange kuvert och pensionsprognos

Orange kuvert är årsbeskedet från Pensionsmyndigheten. Du får det varje år så länge du tjänar in till allmän pension, antingen i posten eller i din digitala brevlåda. Kuvertet visar hur mycket du hittills tjänat in till inkomstpension, tilläggspension och premiepension.

Du kan göra en pensionsprognos via Pensionsmyndighetens Mina sidor eller via minPension.se. Prognosen visar din framtida allmänna pension och kan dessutom inkludera tjänstepension och privat pensionssparande om du valt att samla allt på minPension. Det är en kostnadsfri och oberoende tjänst som drivs gemensamt av staten och pensionsbolagen.

Pensionsprognosen ger en uppskattning baserad på dina nuvarande pensionsrätter och en framskrivning av framtida inkomster. Den är ett bra verktyg när du planerar din pensionsålder och hur stort eget sparande du behöver vid sidan av allmän pension.

Så ansöker du om allmän pension

Du ansöker om allmän pension hos Pensionsmyndigheten cirka tre månader innan första utbetalningen. Ansökan gäller alla delar samtidigt: inkomstpension, premiepension, tilläggspension, inkomstpensionstillägg och garantipension. Det går också att ansöka enbart om en del av pensionen och fortsätta arbeta.

Ansökan görs digitalt via Mina sidor eller på pappersblankett. Vid första utbetalningen får du ett utbetalningsbesked och pensionsbesked som visar storleken på din allmänna pension, hur mycket skatt som dras och när utbetalningarna kommer. Du kan pausa utbetalningar och även ta ut bara en del av pensionen om du fortsätter arbeta.

Du kan dessutom lägga till efterlevandeskydd på din premiepension när du ansöker om uttag. Det går däremot inte att lägga till efterlevandeskydd på inkomstpensionen.

Vanliga frågor om allmän pension

Hur påverkas allmän pension av civilstånd? Tilläggspensionen och garantipensionen påverkas av civilståndet. Ogift ger ett något högre pensionsbelopp än gift eller registrerad partner. Bor du fortfarande tillsammans med någon du tidigare varit gift med eller har gemensamma barn med, gäller samma regler som om du är gift. Bor du i Sverige uppdateras civilståndet automatiskt när du gifter eller skiljer dig. Bor du utomlands måste du anmäla varje förändring.

Kan jag ta med min allmänna pension utomlands? Inkomstpension, premiepension och tilläggspension får du oavsett var i världen du bosätter dig, eftersom du själv tjänat in dem. Garantipension får du däremot inte ta med dig utanför Sverige. Inkomstpensionstillägget kan betalas inom EU/EES, Schweiz och konventionsländer.

Vad händer med min premiepension om jag dör? Om du inte tecknat efterlevandeskydd fördelas dina återstående premiepensionsmedel som arvsvinster till andra pensionssparare. De tillfaller alltså inte dina arvingar. Med efterlevandeskydd får din make, partner eller sambo pensionen så länge någon av er lever, men din månatliga pension blir lägre. Detta är inte detsamma som efterlevandepension, som är ekonomiskt stöd via barnpension, omställningspension och änkepension när en nära anhörig dör.

Är pensionen livslång? Ja, allmän pension betalas ut så länge du lever, vilket gäller alla delar inklusive premiepensionen. Det innebär att du aldrig kan bli utan pension från staten, oavsett hur länge du lever.

Vad kan jag göra för att påverka min allmänna pension? Du kan arbeta längre, eftersom varje arbetat år ger fler pensionsrätter och bidrar till ett längre arbetsliv. Du kan göra aktiva egna fondval för premiepensionen och välja en risknivå som passar dig. Du kan också ge bort din premiepensionsrätt till din partner vilket är vanligt mellan makar med stora skillnader i inkomst. Allt är förändringar du själv styr över.

Den allmänna pensionen är basen i det svenska pensionssystemet och den växer fram över hela ditt arbetsliv. Genom att förstå hur de tre delarna fungerar och vilka nya regler som gäller från 2026 kan du planera din pension med säkerhet och rättvisa förväntningar på vad staten betalar ut.