Kreditkortets räntekostnad beror på hur krediten används och när skulden återbetalas. Kostnaden går däremot att helt undvika. Här förklarar vi när räntekostnad uppstår och hur den beräknas.
Räntekostnad vid uppskjutet belopp
På en kreditkortsfaktura framgår det i regel totalt utnyttjat kreditbelopp. Det är detta belopp som korttransaktioner har skett för under fakturaperioden och som personen är skyldig att återbetala. Vid betalning finns däremot flera alternativ:
“Lägst att betala”
På fakturan finns ett belopp markerat som “lägst att betala” eller liknande. Det är det lägsta beloppet som måste betalas och brukar motsvara cirka 3 till 5 procent av totala skulden.
Väljs detta belopp kommer resterande belopp, det vill säga 95 till 97 procent av skulden, att skjutas upp till kommande faktura.
Hela beloppet
Andra alternativet är att betala hela beloppet. Det innebär att skulden regleras och att något belopp inte skjuts upp till kommande faktura.
Valfritt belopp
Tredje alternativet är att betala in ett valfritt belopp mellan “lägst att betala” och hela fakturabeloppet. Ett alternativ som kan passa de månader som utnyttjad kredit är större än vad personen kan hantera. Även i detta fall skjuts resterande belopp upp till kommande faktura. Enligt Konsumenternas klassas detta som en typ av delbetalning.
Så beräknas krediträntan
Om inte hela fakturabeloppet betalas skjuts alltså resterande belopp upp och det är detta belopp som ligger till grund för räntekostnaden.
En kostnad som kommer att finnas på kommande kreditkortsfaktura. Hur stor räntekostnaden blir beror på kreditkortets ränta samt storleken på beloppet som skjuts upp. Enligt Kortio är en vanlig nivå på kreditkortsränta mellan 15 och 22 procent, men det finns även kort med ner mot 10 procent i ränta.
Det vanligaste är att kortföretagen anger årsränta, så för att beräkna kostnaden för att skjuta upp ett belopp en månad används följande formel:
Räntekostnad = Belopp × Årsränta / 12
Räkneexempel:
På en kreditkortsfaktura framgår att utnyttjad kredit är 12 000 kronor. Personen väljer däremot att bara återbetala 3 000 kronor varpå resterande, 9 000 kronor, skjuts upp till kommande faktura. Årsräntan är 22 procent.
Förutsatt att inte fler kortinköp sker under månaden kommer nästa månadsfaktura vara på 9 000 kr (skuld) + 165 kr (ränta) = 9 165 kr.
Även denna månad har personen svårt att betala hela beloppet varpå 3 000 kronor återigen betalas. Kommande faktura kommer därmed ha beloppet 6 165 kr (skuld) + 168 kr (ränta) = 6 333 kr.
Räntefri period, betala via faktura
De allra flesta kreditkort har “räntefria dagar”. I praktiken innebär det att de köp som sker med kortet utnyttjar kortets kredit varpå inköpen återbetalas via en månadsfaktura.
Från inköpsdatumet fram till förfallodagen för fakturan är det räntefritt. Med andra ord uppstår ingen räntekostnad under denna period. Betalas hela beloppet uppstår inte heller någon ränta, se förklaring ovan.
Övriga tillfällen då ränta uppstår
Utöver att räntekostnad uppstår om fakturan inte betalas till fullo finns det övriga tillfällen då ränta kan uppstå.
Kontantuttag
På de flesta kreditkort finns en avgift för kontantuttag från automat eller som sker över disk. Den kan exempelvis vara på 2 procent av beloppet men minst 40 kronor. Men utöver det uppstår det i regel räntekostnad från dagen för uttaget.
Det är alltså bättre att göra ett kortköp än kontantuttag. Detta utifrån att kortköp har räntefri period och kan betalas via fakturan utan att någon extrakostnad uppstår. Men kontantuttag resulterar i räntekostnad direkt från uttagsdagen.
Saldoöverföring
Saldoöverföring innebär att saldo från kreditkortet överförs till ett bankkonto. Det kan vara ett flexibelt alternativ för att kunna swisha pengar till en vän eller betala fakturor. I de flesta fall uppstår räntekostnad från den dagen då saldoöverföringen sker.
Nominell ränta vs effektiv ränta
Enligt Konsumentkreditlagen måste kreditkortsföretag presentera både nominell ränta och effektiv ränta i ett räkneexempel (representativt exempel) i samband med reklam samt på dess hemsida.
Nominell ränta kallas även för årsränta eller kreditränta och är den räntenivå som besvarar “vilken ränta har kreditkortet?”. Det är även denna nivå som används för att beräkna räntekostnaden i exemplet ovan.
Effektiv ränta används för att påvisa den totala kostnaden, med räntor och avgifter, som uppstår när en skuld beräknas återbetalas över ett år. Kostnaden beräknas i procent av kreditbeloppet.
När effektiv ränta beräknas behöver exempelvis årsavgift, aviavgift och räntekostnad summeras utifrån ett fiktivt skuldbelopp, se exempel nedan.
Räkneexempel:
Norwegiankortet har en kreditränta på 22 procent. Återbetalas en utnyttjad kredit på 10 000 kronor över 12 månader blir den effektiva räntan 24,36 procent.
I detta exempel beräknas det på en skuld på exakt 10 000 kronor och att den återbetalas över exakt 12 månader. Vid annat belopp, eller återbetalningstid, skulle den effektiva räntan bli på annan nivå. Av den anledningen är effektiv ränta något missvisande när olika kreditkort jämförs.
Hur undviker man kreditkortets ränta?
Det går att använda ett kreditkort utan att räntekostnad alls behöver betalas. Det viktiga är att förstå när kostnaden uppstår och därmed undvika dessa tillfällen.
Betala hela fakturabeloppet
Det viktigaste är att alltid betala hela fakturabeloppet på fakturan. Då återbetalas skulden och någon ränta uppstår inte.
Undvik uttag och överföring
Ta inte ut pengar från bankomat eller över disk samt genomför inte saldoöverföringar.
Betala i tid
Kortföretagen kan även ta ut ränta vid försenad betalning, övertrassering och liknande.
