Aktier i fotbollsklubbar: går det att investera i svensk fotboll?

Går det att köpa aktier i en fotbollsklubb?

I Sverige är svaret oftast AIK. AIK Fotboll AB är det aktiebolag som sedan början av 2000-talet driver AIK Fotbollsförenings elitverksamhet inom både herr- och damfotboll, och det är i dagsläget den enda svenska fotbollsklubben vars aktier handlas på en publik marknadsplats. Bolaget är noterat på NGM Nordic Growth Market Stockholm under kortnamnet AIK B.

Andra allsvenska klubbar, som Djurgården och Örebro SK, har också bolagiserat delar av sin elitverksamhet och tagit in externt kapital under 2000-talet, men utan att gå hela vägen till en börsnotering av det slag AIK har. Vill du som privatsparare handla fotbollsaktier på den svenska marknaden är det därför i praktiken AIK Fotboll AB som gäller.

AIK Fotboll AB: aktien och rösterna bakom kulisserna

AIK Fotboll AB har två aktieslag, A-aktier och B-aktier, ett upplägg som är vanligt i svenska bolag för att skilja på ägande och kontroll (se vår genomgång av skillnaden mellan A- och B-aktier om du vill förstå mekaniken bättre). Aktierna som handlas fritt på börsen är B-aktier, medan AIK Fotbollsförening, den ideella föreningen bakom klubben, äger huvuddelen av A-aktierna.

Enligt bolagets egen bolagsstyrningsrapport innehar AIK Fotbollsförening i dagsläget cirka 52,8 procent av rösterna i AIK Fotboll AB, trots att föreningens andel av det totala aktiekapitalet är betydligt lägre. Det är alltså A-aktiernas extra röstvärde, inte kapitalinsatsen, som garanterar föreningen kontrollen över bolaget. Som extern aktieägare i B-aktien köper du med andra ord en ekonomisk andel i klubben, men aldrig en väg till majoritetsinflytande.

51-procentsregeln: vad betyder den för dig som aktieägare?

Att föreningen alltid har kvar röstmajoriteten är inget föreningen valt frivilligt, utan ett krav som följer av den så kallade 51-procentsregeln. Regeln infördes i Riksidrottsförbundets stadgar efter ett beslut på Riksidrottsmötet 1999, samma möte som öppnade för att ideella idrottsföreningar över huvud taget fick bilda aktiebolag för sin elitverksamhet. Kravet är enkelt formulerat: föreningens medlemmar måste inneha minst 51 procent av rösterna i idrottsaktiebolaget, vilket innebär att ingen enskild investerare, vare sig privatperson eller företag, kan köpa upp och ta kontroll över en svensk elitklubb.

Regeln har varit omdebatterad. Förslag om att avskaffa den röstades ner vid Riksidrottsförbundets möten både 2007, 2009, 2011 och 2013, och den lever kvar i dag som en av grundpelarna i den svenska idrottsrörelsens självbild: idrotten ska styras av sina medlemmar, inte av externt kapital. Tyskland har en liknande konstruktion i sin så kallade 50+1-regel för Bundesliga, medan engelsk fotboll saknar motsvarande skydd, vilket är en av förklaringarna till att klubbar som Manchester United och flera Premier League-lag har kunnat köpas upp helt av utländska ägare.

För dig som aktieägare betyder det i praktiken att en investering i AIK Fotboll AB, eller i vilket svenskt idrottsaktiebolag som helst, alltid är en minoritetsposition utan reell möjlighet till kontroll över klubbens sportsliga eller ekonomiska beslut. Avkastningen, om den kommer, får du i så fall genom aktiens värdeutveckling snarare än genom inflytande.

Varför är fotbollsaktier en svår investering?

Fotbollsklubbars ekonomi skiljer sig från ett vanligt börsbolags på flera sätt som gör aktien svårbedömd:

• Intäkterna styrs av sportsliga resultat. Placering i tabellen, avancemang i cuper och kvalificering till europaspel slår direkt igenom på både biljett-, sponsor- och tv-intäkter.
• Spelarförsäljningar är oförutsägbara. En stor del av vinsten i mindre klubbar kommer från enskilda övergångar, som kan bli mycket lönsamma ett år och helt utebli nästa.
• Publiksnittet påverkar löpande intäkter. Färre besökare på hemmamatcher ger direkt lägre matchdagsintäkter, som fortfarande är en viktig inkomstkälla för de flesta klubbar.
• Likviditeten i aktien är låg. Handeln i till exempel AIK B sker i betydligt mindre volymer än i ett storbolag, vilket kan ge stora prisrörelser på små ordrar och gör det svårare att köpa eller sälja till ett pris man är nöjd med.
• Många ägare är supportrar snarare än investerare. Beslutet att köpa en fotbollsaktie handlar ofta om känslomässigt engagemang för klubben, inte om en kalkyl på förväntad avkastning, vilket gör att aktiekursen inte alltid speglar bolagets underliggande ekonomi på samma sätt som i andra branscher.

Sammantaget gör detta att fotbollsaktier historiskt har haft ett blandat rykte som placering. Sportsliga framgångar har långt ifrån alltid gett aktieägarna en motsvarande avkastning.

Så påverkar tabelläget klubbens ekonomi

Kopplingen mellan sportslig placering och pengar är starkast i toppen och botten av tabellen. En plats som ger kvalificering till Champions League, Europa League eller Conference League öppnar för intäkter från UEFA som kan motsvara flera års ordinarie budget för en klubb i en mindre liga som Allsvenskan. UEFA fördelar pengarna dels som ett fast startbelopp till alla deltagande lag, dels efter sportsligt resultat i turneringen och dels via en marknadspool som styrs av vilken liga klubben kommer från och hur många matcher man spelar.

Omvänt slår en nedflyttning eller ett svagt säsongsslut hårt mot intäkterna, genom lägre tv-ersättningar, tuffare förhandlingsläge mot sponsorer och risk för minskat publikintresse. Den som äger aktier i en klubb har därför anledning att hålla ett öga på tabelläget i Allsvenskan, eftersom slutplaceringen vid säsongens slut i praktiken avgör om klubben går mot en säsong med extra europapengar eller mot en betydligt tuffare budget.

Internationella fotbollsklubbar på börsen

Utanför Sverige finns ett antal etablerade exempel på klubbar med publikt handlade aktier. Marknadsplatserna skiljer sig åt mellan länderna, delvis beroende på hur respektive lands regelverk för klubbägande ser ut.

Klubb	Land	Marknadsplats
AIK Fotboll	Sverige	NGM Nordic Growth Market Stockholm
Manchester United	England	New York-börsen (NYSE)
Borussia Dortmund	Tyskland	Frankfurtbörsen
Juventus	Italien	Borsa Italiana, Milano
Ajax	Nederländerna	Amsterdambörsen

Manchester United är ett tydligt exempel på skillnaden mot den svenska modellen: klubben är noterad i USA och kontrolleras av familjen Glazer tillsammans med Ineos-grundaren Jim Ratcliffe, utan någon regel som tvingar fram medlemsmajoritet i rösterna. Borussia Dortmund verkar i stället under Tysklands 50+1-regel, som ligger nära den svenska konstruktionen, medan Juventus och Ajax är exempel på klubbar som är börsnoterade utan en motsvarande ägarspärr.

Alternativ till att äga aktier i en enskild klubb

Vill du ha exponering mot fotbollsekonomin utan att ta hela risken i en enskild klubbaktie är ett vanligt alternativ att i stället investera brett, till exempel via en global indexfond eller aktiefond, och se en eventuell fotbollsaktie som en liten och medveten krydda i portföljen snarare än en central position. Grundprincipen är densamma som för aktieplaceringar i stort: ju mer koncentrerat innehav i en enskild, resultatberoende verksamhet, desto större blir också svängningarna i din portfölj. Vår genomgång av riskspridning i en aktieportfölj går igenom hur du kan tänka kring balansen mellan enskilda aktier och bredare fonder.

Sammanfattning: en placering för den insatta

Aktier i fotbollsklubbar är ett riktigt men litet hörn av börsen, med AIK Fotboll AB som det enda svenska exemplet och en handfull internationella klubbar som Manchester United, Borussia Dortmund, Juventus och Ajax som mer kända utländska motsvarigheter. 51-procentsregeln gör att en svensk fotbollsaktie aldrig ger dig kontroll över klubben, och verksamhetens starka koppling till sportsliga resultat, spelarförsäljningar och europaspel gör intäkterna svårare att förutsäga än i de flesta andra branscher.

Den här artikeln är en beskrivning av hur marknaden för fotbollsaktier ser ut, inte en rekommendation att köpa eller sälja någon enskild aktie. Vill du ha exponering mot fotbollsklubbar bör du, precis som inför andra placeringar, sätta dig in i bolagets ekonomi, fundera på hur stor plats den ska ta i din portfölj och gärna prata med en oberoende rådgivare innan du bestämmer dig.