Hur många timmar jobbar man på ett år i Sverige?

Den faktiska arbetstiden per sysselsatt i Sverige uppgick till 1 437 timmar per år under 2023 enligt SCB. Den teoretiska arbetstiden är dock betydligt högre – 2 080 timmar per år vid heltidsanställning med 40 timmar per vecka. Skillnaden förklaras av semester, röda dagar, sjukfrånvaro och föräldraledighet.

Detta gör Sverige till femte från botten bland OECD-länder. EU-genomsnittet ligger på 1 607 timmar per år. Den genomsnittliga arbetsveckan är 31 timmar för alla sysselsatta och 38 timmar för heltidsanställda.

Denna artikel förklarar hur arbetstiden regleras enligt arbetstidslagen, hur många arbetsdagar och arbetstimmar per år en heltidsanställd arbetar, samt hur semester och röda dagar påverkar den totala arbetstiden.

Vad är den faktiska arbetstiden per år i Sverige?

Den faktiska arbetstiden per sysselsatt är 1 437 timmar per år enligt SCB:s mätningar från 2023. Detta är genomsnittet för alla sysselsatta i Sverige, både heltidsanställda och deltidsanställda.

Siffran inkluderar effekten av:

• 25 betalda semesterdagar per år
• Röda dagar och helgdagar
• Sjukfrånvaro och vård av sjukt barn
• Föräldraledighet
• Annan frånvaro från arbetet

Jämfört med EU-genomsnittet på 1 607 timmar per år arbetar svenskar betydligt färre timmar. Detta placerar Sverige långt ner i europeisk jämförelse när det gäller arbetade timmar.

Varför är den faktiska arbetstiden lägre än den teoretiska?

Skillnaden mellan teoretisk arbetstid (2 080 timmar) och faktiska arbetstiden (1 437 timmar) uppgår till 643 timmar per år. Detta motsvarar nästan 16 veckors heltidsarbete.

De viktigaste faktorerna är:

• Semester: 25 semesterdagar motsvarar 200 arbetade timmar per år vid 8 timmar per dag
• Röda dagar: 10-13 röda dagar per år som infaller på vardagar ger ytterligare 80-104 timmar mindre arbete
• Föräldraledighet: Generösa föräldraledighetsregler minskar genomsnittlig årsarbetstid
• Sjukfrånvaro: Både egen sjukdom och vård av sjukt barn (VAB) påverkar totalen

Kollektivavtalet reglerar ofta kortare arbetstid än lagens 40 timmar per vecka. Genomsnittlig överenskommen arbetstid är 37,2 timmar per vecka enligt Eurofound.

Hur många timmar arbetar svenskar per vecka?

Den genomsnittliga arbetsveckan är 31 timmar för alla sysselsatta i Sverige enligt SCB. För heltidsanställda ligger siffran på cirka 38 timmar per vecka när hänsyn tas till semester och ledighet.

Många arbetsgivare har genom kollektivavtalet kortare arbetsvecka än de 40 timmar i veckan som arbetstidslagen anger. Detta bidrar till att den faktiska arbetstiden blir lägre än den teoretiska arbetstiden.

Arbetsveckan har legat relativt stabil på omkring 31 timmar under två decennier. Bland fast anställda har arbetstiden ökat från 29 till 30 timmar i veckan, drivet främst av att fler kvinnor arbetar heltid.

Hur många timmar är heltid per år enligt arbetstidslagen?

Heltid är 2 080 timmar per år enligt arbetstidslagen. Detta beräknas som 40 timmar per vecka × 52 veckor. Arbetstidslagen anger att ordinarie arbetstid inte får överstiga 40 timmar i veckan.

I praktiken arbetar många färre timmar genom kollektivavtalet. Den överenskomna arbetstiden ligger i genomsnitt på 37,2 timmar per vecka, vilket ger cirka 1 934 timmar per år. Detta är fortfarande den teoretiska arbetstiden innan semester och röda dagar dras av.

Den faktiska arbetstiden för heltidsanställda landar på omkring 1 600-1 700 timmar per år när semester, röda dagar och annan ledighet räknas bort.

Vad säger arbetstidslagen om ordinarie arbetstid?

Arbetstidslagen reglerar att ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka. Detta har varit gällande sedan 1973 och är maxgränsen för vad arbetsgivaren kan kräva.

Lagen anger även:

• Högst 48 timmar per vecka inklusive övertid (genomsnitt över 4 månader)
• Minst elva timmars sammanhängande dygnsvila per dygn
• Minst 36 timmars sammanhängande veckovila per vecka
• Rast vid arbetspass över fem timmar i följd

Kollektivavtalet kan reglera kortare arbetstid än 40 timmar. Många branscher och yrken har avtalat om 37-38 timmars arbetsvecka. Arbetsgivaren och arbetstagare kan också komma överens om individuella arbetstider.

Hur många timmar är heltid per månad?

Heltid är cirka 173 timmar per månad vid 40 timmar per vecka. Detta beräknas som 40 timmar × 4,33 veckor per månad. Vissa månader har dock 160 timmar medan andra har närmare 180 timmar beroende på antalet arbetsdagar.

Den faktiska arbetstiden per månad varierar betydligt mellan olika månader:

• Juli har ofta endast 10-15 arbetsdagar på grund av semester
• December påverkas av julledighet och flera röda dagar
• Maj innehåller flera röda dagar som minskar arbetsdagarna

Många arbetsgivare räknar med 160 timmar i månaden som standard för heltidsanställning. Detta motsvarar 37 timmar per vecka enligt kollektivavtalet.

Hur många arbetsdagar är det på ett år?

Det är cirka 235 arbetsdagar på ett år i Sverige för en heltidsanställd. Detta beräknas som 365 dagar minus 104 lördagar och söndagar, minus 25 semesterdagar och minus cirka 11 röda dagar som infaller på vardagar.

Exakt antalet arbetsdagar varierar mellan olika år beroende på när röda dagar infaller. När en röd dag infaller på en lördag eller söndag påverkar det inte antalet arbetsdagar. År 2025 infaller flera röda dagar på vardagar vilket ger färre arbetsdagar än normalt.

För deltidsanställd gäller samma antal arbetsdagar, men arbetstiden per dag är kortare än för heltidsanställda.

Vilka dagar räknas som röda dagar i Sverige?

Röda dagar i Sverige är:

• Nyårsdagen (1 januari)
• Trettondagen (6 januari)
• Långfredagen
• Påskdagen
• Annandag påsk
• Första maj
• Kristi himmelsfärdsdag
• Nationaldagen (6 juni)
• Midsommarafton
• Alla helgons dag
• Julafton (24 december)
• Juldagen (25 december)
• Annandag jul (26 december)
• Nyårsafton (31 december)

Dessa helgdagar är betalda lediga dagar för heltidsanställda. Arbetsgivaren betalar lön även för röda dagar enligt lag och kollektivavtalet. Vissa röda dagar har fast datum medan andra rör sig mellan olika veckor beroende på påskens datum.

Hur påverkar röda dagar den totala arbetstiden per år?

Röda dagar minskar antalet arbetsdagar med cirka 10-13 dagar per år beroende på när de infaller. Vid 8 timmar per dag motsvarar detta 80-104 timmar mindre arbete per år.

År 2025 infaller många röda dagar på vardagar vilket ger färre arbetsdagar än normalt. Detta påverkar dock inte lönen för heltidsanställda eftersom röda dagar räknas in i arbetstiden men ändå är betalda.

Många arbetsgivare stänger även dag före röd dag (exempelvis skärtorsdagen) eller dagen efter. Detta regleras vanligtvis genom kollektivavtalet och minskar arbetsdagarna ytterligare.

Vad är skillnaden mellan heltid och deltid?

Heltid är normalt 40 timmar per vecka enligt arbetstidslagen, eller 37-38 timmar enligt många kollektivavtal. Deltid är allt under heltid och kan vara 50%, 75% eller någon annan andel av heltidsarbetstid.

Skillnaden påverkar:

• Antalet timmar per vecka och per år
• Lön (proportionell mot heltid)
• Semesterersättning (samma antal dagar men lägre lön)
• Pensionsintjänande
• A-kassans ersättningsnivå vid arbetslöshet

En deltidsanställd på 75% arbetar cirka 30 timmar per vecka vid 40-timmarsvecka, eller 1 560 timmar per år teoretiskt. Efter semester och röda dagar blir den faktiska arbetstiden cirka 1 100-1 200 timmar per år.

Hur många timmar jobbar man på deltid per år?

En deltidsanställd arbetar proportionellt färre timmar än heltid. Exempel på arbetstimmar per år vid olika deltidsgrader:

• 50% deltid: 1 040 timmar per år teoretiskt (520 timmar efter semester och röda dagar)
• 75% deltid: 1 560 timmar per år teoretiskt (1 100 timmar faktiskt)
• 80% deltid: 1 664 timmar per år teoretiskt (1 150 timmar faktiskt)

Den faktiska arbetstiden beror även på hur många dagar per vecka arbetstagaren arbetar. Vissa jobbar färre timmar alla dagar medan andra jobbar heltid vissa dagar och är lediga andra dagar i veckan.

Deltidsanställda har samma rätt till semesterdagar (25 dagar per år) men får lägre semesterlön eftersom grundlönen är lägre.

Hur påverkar semester och ledighet arbetstimmar per år?

Semester och ledighet minskar arbetstimmar per år med cirka 200-250 timmar för en heltidsanställd. Detta utgör huvudskillnaden mellan teoretisk arbetstid (2 080 timmar) och faktiska arbetstiden (1 437 timmar).

25 semesterdagar motsvarar:

• 200 timmar vid 8 timmar per dag
• 5 veckors heltidsarbete
• Cirka 12% av årsarbetstiden

Utöver semester påverkar även:

• Föräldraledighet (kraftig minskning för den som är föräldraledig)
• Vård av sjukt barn (VAB)
• Sjukfrånvaro
• Övrig ledighet enligt kollektivavtalet

Sveriges generösa semesterregler är huvudorsaken till att faktiska arbetstiden per sysselsatt är så låg i internationell jämförelse.

Hur många veckors semester får man per år?

Alla arbetstagare har rätt till minst 25 semesterdagar per år enligt semesterlagen. Detta motsvarar 5 veckors semester vid 5 dagar i veckan.

Vissa kollektivavtal ger fler semesterdagar:

• 28 dagar för äldre arbetstagare (vanligt från 40 års ålder)
• 30-35 dagar för vissa tjänstemannagrupper
• Extra semesterdagar efter lång anställningstid hos samma arbetsgivare

Semesterlön betalas under hela semesterperioden. Arbetstagare tjänar in semesterrätt under anställningens första år och tar ut den under året därpå. Nyare regler ger dock rätt att ta ut semester under intjänandeåret.

Räknas semester in i arbetstimmar per år?

Semester räknas inte som arbetad tid. De 1 437 timmarna faktiska arbetstiden är den tid som faktiskt arbetats, efter att semester dragits av.

Den teoretiska arbetstiden på 2 080 timmar utgår från 40 timmar i veckan under hela året utan att räkna bort semester. När semester och röda dagar dras av får vi den faktiska arbetstiden på 1 437 timmar.

Trots att semester inte räknas som arbetad tid får arbetstagare full lön under semestern enligt semesterlagen. För arbetsgivaren räknas semestertiden som betald ledighet som ingår i den totala personalkostnaden.

Vad innebär 40 timmar i veckan för årsarbetstid?

40 timmar i veckan ger 2 080 timmar per år enligt beräkningen 40 × 52 veckor. Detta är den lagstadgade maxgränsen för ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen.

I praktiken arbetar de flesta färre timmar:

• Kollektivavtalet ger ofta 37-38 timmar per vecka (1 924-1 976 timmar per år)
• Faktiska arbetstiden blir 1 437 timmar efter semester och ledighet
• Endast cirka 20% arbetar faktiskt mer än 40 timmar per vecka i genomsnitt

Jämfört med andra länder är 40 timmar relativt kort. Många europeiska länder har arbetsveckor på 42-45 timmar. Frankrike har lagstadgad 35-timmarsvecka medan USA ofta har 45-50 timmar i många branscher.

Varför jobbar många färre än 40 timmar trots lagstadgad heltid?

Många arbetar färre timmar än 40 per vecka på grund av kollektivavtalet. Fackförbund och arbetsgivarorganisationer har kommit överens om kortare arbetsveckor i många branscher.

Genomsnittlig överenskommen arbetstid är 37,2 timmar per vecka enligt Eurofound. Detta varierar mellan olika branscher och yrken:

• Kontorsarbete: ofta 37-38 timmar
• Industri: ofta 38-40 timmar
• Offentlig sektor: ofta 37-39 timmar

Dessutom arbetar många deltid av olika skäl. Kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än män, ofta på grund av föräldraskap. Flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta hemifrån har också ökat.

Hur reglerar arbetstidslagen arbetstid per dag och vecka?

Arbetstidslagen reglerar att ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka. Det finns ingen daglig maxgräns, men dygnsvila och veckovila begränsar praktiskt hur många timmar man kan arbeta per dag.

Huvudreglerna är:

• Högst 40 timmar ordinarie arbetstid per vecka
• Högst 48 timmar per vecka inklusive övertid (genomsnitt över 4 månader)
• Högst 200 timmar övertid per år (kan utökas till 300 genom kollektivavtalet)
• Minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila per dygn
• Minst 36 timmars sammanhängande veckovila per vecka

Arbetsgivaren får inte kräva mer än vad lagen tillåter. Arbetstagare får arbeta mer om de själva vill, men arbetsgivaren har inget krav på att godkänna övertid utöver vad verksamheten kräver.

Vad är dygnsvila och hur påverkar det arbetstiden?

Dygnsvila är minst elva timmars sammanhängande ledighet per dygn enligt arbetstidslagen. Detta skyddar arbetstagare från att arbeta för långa arbetspass utan återhämtning.

Om arbetsdagen slutar klockan 17:00 får nästa arbetspass tidigast börja klockan 04:00 påföljande dag. I praktiken innebär detta att arbetstagare sällan arbetar mer än 13 timmar per dag med raster inräknade.

Undantag från dygnsvilan finns för:

• Beredskapstjänst inom vård och räddningstjänst
• Vissa säsongsarbeten
• Arbete där verksamheten inte kan avbrytas

Även vid undantag ska arbetstagaren få motsvarande kompensationsledighet inom skälig tid. Kravet på dygnsvila är centralt för att förhindra utmattning och säkerställa god arbetsmiljö.

Hur många timmar övertid får man arbeta per år?

Enligt arbetstidslagen får arbetstagare arbeta högst 200 timmar övertid per år. Genom kollektivavtalet kan detta utökas till högst 300 timmar (150 timmar allmän övertid + 150 timmar extra).

Övertidsreglerna anger även att:

• Total arbetstid inklusive övertid får inte överstiga 48 timmar per vecka i genomsnitt över 4 månader
• Högst 50 timmar övertid per månad
• Övertid ska kompenseras med minst 1,5 gånger ordinarie lön eller motsvarande ledighet

Vid maximal övertid på 300 timmar per år blir den teoretiska arbetstiden 2 380 timmar (2 080 + 300). I praktiken arbetar mycket få denna mängd övertid regelbundet. Genomsnittlig övertid ligger på 20-40 timmar per år för de som arbetar övertid.

Sverige i internationell jämförelse: Arbetstid per år

Sverige ligger femte från botten bland OECD-länder när det gäller årlig arbetstid. Den faktiska arbetstiden på 1 437 timmar per år är betydligt lägre än EU-genomsnittet på 1 607 timmar.

Jämförelse med andra länder:

• Tyskland: 1 341 timmar per år (lägst i OECD)
• Danmark: 1 372 timmar per år
• Sverige: 1 437 timmar per år
• Frankrike: 1 511 timmar per år
• Spanien: 1 641 timmar per år
• Polen: 1 830 timmar per år
• Mexiko: 2 226 timmar per år (högst i OECD)

Sveriges låga arbetstid beror främst på generösa semesterregler, föräldraledighet och att många arbetar deltid. Detta påverkar både produktivitet per capita och konkurrenskraft, men ger samtidig hög livskvalitet.

Varför arbetar svenskar färre timmar än andra européer?

Svenskar arbetar färre timmar än andra européer på grund av flera faktorer:

25 betalda semesterdagar per år jämfört med 20-22 dagar i många andra EU-länder. Detta ger 40 timmar mindre arbete årligen.

Generös föräldraledighet med 480 dagar per barn som fördelas mellan föräldrarna. Detta sänker genomsnittlig årsarbetstid kraftigt för föräldrar under barnens första år.

Hög sjukfrånvaro som skyddas av försäkringssystem. Sverige har högre sjukfrånvaro än många andra länder, delvis på grund av bättre rapportering och tryggare system.

Starka kollektivavtal som ofta ger kortare arbetsvecka än lagens 40 timmar. Fackförbunden har förhandlat fram 37-38 timmars veckor i många branscher.

Hög andel deltidsarbete särskilt bland kvinnor. Cirka 30% arbetar deltid jämfört med EU-genomsnitt på 20%.

Vanliga frågor om arbetstid per år

Hur räknar man ut arbetstimmar per månad och år?

Per år: Timmar per vecka × 52 veckor = arbetstimmar per år

• Exempel heltid: 40 × 52 = 2 080 timmar
• Exempel 75% deltid: 30 × 52 = 1 560 timmar

Per månad: Timmar per vecka × 4,33 veckor = arbetstimmar per månad

• Exempel heltid: 40 × 4,33 = 173 timmar
• Exempel 75% deltid: 30 × 4,33 = 130 timmar

Många arbetsgivare använder 160 timmar per månad som standard vid 37 timmars arbetsvecka enligt kollektivavtalet.

Ingår raster i arbetstid per dag?

Raster ingår inte i arbetstiden enligt arbetstidslagen. Vid arbetspass över fem timmar i följd ska arbetstagaren få minst 30 minuters rast.

En arbetsdag på 8 timmar innebär därför ofta:

• 09:00-17:00 på arbetsplatsen (8 timmar)
• 30-60 minuters lunch som inte räknas som arbetstid
• Faktisk arbetstid: 7-7,5 timmar

Vissa branscher och yrken har raster som räknas in i arbetstiden enligt kollektivavtalet. Detta gäller ofta när arbetstagaren inte kan lämna arbetsplatsen under rasten.

Hur många timmar får man jobba per dag enligt lag?

Det finns ingen daglig maxgräns i arbetstidslagen. Begränsningen ligger istället i veckoarbetstid och krav på dygnsvila.

Med minst elva timmars sammanhängande dygnsvila per dygn kan arbetstagaren teoretiskt arbeta upp till 13 timmar per dag. I praktiken är normal arbetsdag 8 timmar per dag vid 40-timmarsvecka och 5 dagar i veckan.

Vid 48 timmar per vecka (inklusive övertid) blir genomsnittlig arbetsdag 9,6 timmar vid 5-dagarsvecka. Högre daglig arbetstid är möjlig vissa dagar om andra dagar kompenserar så veckoarbetstiden inte överskrids.